New York Times granskning bygger på dokument och intervjuer med runt 20 ukrainska och västliga insiderkällor.
Enligt källorna ska Zelenskyjs regering i Kiev ha fyllt de ansvariga kontrollstyrelserna – "supervisory boards" – med lojala personer, lämnat stolar tomma eller medvetet fördröjt tillsättningar.
I vissa fall ändrades bolagsordningar för att begränsa styrelsernas makt. Detta ska ha gjort det möjligt för statliga nyckelbolag att spendera enorma summor utan extern kontroll.
I centrum står det statliga atomföretaget Energoatom. Ukrainas antikorruptionsmyndigheter anklagar sedan tidigare personer i Zelenskyjs allra närmaste krets för att ha förskingrat och tvättat omkring 100 miljoner dollar. Regeringen skyller i sin tur på företagets kontrollorgan – trots att man enligt NYT tidigare ska ha gjort organet handlingsförlamat.
Påtryckningarna ska ha börjat redan före den ryska invasionen 2022. Volodymyr Kudrytskyj, tidigare chef för elnätsbolaget Ukrenergo, säger att energiminister Herman Halusjtjenko pressade honom att tillsätta okvalificerade personer på ledande poster. När han vägrade ska han ha avsatts genom en manipulerad omröstning i bolagets styrelse.
Även tillsättningen av Energoatoms kontrollstyrelse ska ha förhalats. När styrelsen till slut kunde börja arbeta i januari i år lämnades en av platserna tom, vilket enligt granskningen skapade ett låst läge mellan utländska experter och regeringsrepresentanter. Utredare uppger att ukrainska tjänstemän samtidigt drev ett mutsystem där leverantörer tvingades betala upp till 15 procent i mutor.
Den särskilda försvarsupphandlingsmyndighet som skapats efter tidigare skandaler ska också ha fått verka i månader utan fungerande kontrollorgan. Myndighetens första chef, Maryna Bezrukova, berättar att försvarsdepartementet pressade henne att godkänna tveksamma kontrakt. När kontrollstyrelsen valde att förlänga hennes mandat ändrade departementet enligt uppgifterna helt enkelt stadgarna och tog över makten.
Väst fortsatte betala – trots varningssignaler
Trots allt ska västliga givare ha fortsatt att överföra pengar. Norges särskilda sändebud för Ukraina, Christian Syse, medger att man accepterat risken:
– Vi bryr oss om god förvaltning, men vi måste acceptera den här risken. För det är krig. För att det ligger i vårt eget intresse att hjälpa Ukraina ekonomiskt, säger han.
EU-kommissionen ska samtidigt ha varnat för ”fortsatt politisk påverkan” i en intern rapport och beskrivit underminerandet av kontrollorganen som ett kritiskt problem.
Åtta personer – däribland en tidigare affärspartner till Zelenskyj – har åtalats för bland annat förskingring och penningtvätt. En tidigare vice premiärminister misstänks ha stoppat undan mer än 1,3 miljoner dollar. Energiminister Halusjtjenko har nyligen avgått i spåren av utredningarna.
En rådgivare till presidenten har avböjt att kommentera och hänvisar till att kontrollorganen formellt inte lyder under Zelenskyjs ämbete.
