Statsminister Ulf Kristersson beskrev i riksdagens frågestund den 4 december beslutet om ryska tillgångar som "i grunden ett politiskt och moraliskt beslut".
Enligt Olsson speglar formuleringen ett bredare skifte där det som upplevs moraliskt riktigt väger tyngre än osäkra rättsliga ramar eller risken för vedergällning.
I intervjun, ledd av Swebbtvs chefredaktör Mikael Willgert, utgår Olsson från boken "Den mjuka staten" som han skrivit tillsammans med Catarina Grönqvist.
De kopplar utvecklingen till en könsdemografiska hypotes: när omkring 60 procent av de anställda i en organisation tillhör samma kön börjar typiska värderingar för det könet att dominera.
För Sveriges del handlar det om kvinnodominerade sektorer som offentlig förvaltning, skola, vård, media, kyrka och delar av rättsväsendet, där andelen kvinnor enligt Olsson i vissa fall ligger på 70–80 procent.
Det sägs leda till större fokus på trygghet, inkludering, omsorg om svaga grupper och riskminimering, medan fakta, hierarki, konflikt och resultatfokus tonas ned.
Olsson betonar att resonemanget bygger på metaanalyser av psykologiska könsskillnader och inte på en värdering av vilket kön som är ”bättre”.
Poängen är, enligt honom, att svensk statsfeminism och kvotering ofta utgår från att män och kvinnor är psykologiskt likadana, trots att den internationella forskningen visar något annat.
I en ledare beskriver Willgert Sverige som ett ”feministiskt experiment” där en känslostyrd, mjuk stat riskerar att stå svag när den möter omvärldens mer makt- och intressebaserade logik.
”Det svenska feministiska experimentet kan sluta i en katastrof”, skriver han och varnar för att en mjuk, empatiinriktad politisk kultur kan göra landet mer sårbart.
Som möjlig väg framåt lyfter Olsson vikten av bättre balans mellan könen i centrala institutioner.
Då skulle, menar han, både mer empatiska och mer konkurrensinriktade perspektiv kunna tas tillvara i stället för att en ideologisk likhetsprincip styr.
