− Både koloradoskalbaggens larver och de fullbildade skalbaggarna kan äta glupskt på potatisplantorna. Vid stor förekomst kan potatisplantorna bli helt kalätna av larverna, med en avsevärt minskad skörd som följd. Skalbaggen lämnar också avföring som är svart och klibbig på potatisblasten, säger Louise Aldén från Jordbruksverkets växtskyddscentral i Alnarp.
Rapporter om förekomst av koloradoskalbaggar i landet förekommer då och då, framförallt som ilandflutna insekter längs kusterna och i importerad potatis och grönsaker. Regelrätta utbrott i potatisodling är ovanligt i Sverige. Vissa år, senast 1972 och 1983, har det förekommit större angrepp av skalbaggen i Sverige när vind- och temperaturförhållandena varit gynnsamma.
I våra grannländer Finland, Norge och Danmark har koloradoskalbaggen inte etablerat sig även om den förekommer tidvis i bland annat södra Jylland. I Finland hittade man nyligen det första angreppet på fem år i potatisodlingar.
Det sydsvenska klimatet möjliggör teoretiskt en fullständig generationscykel för koloradoskalbaggen, vilket innebär att det är möjligt att den kan etablera sig i vårt område.
Koloradoskalbaggen är möjlig att bekämpa med växtskyddsmedlen Mospilan eller NeemAzal, där den sistnämnda produkten även får användas i ekologisk odling. Insektsmedel av typen pyretroider är också ett möjligt alternativ i konventionell odling. Dock finns det en utbredd resistens mot pyretroider hos koloradoskalbaggarna i flera länder, vilket lett till svaga effekter av preparaten. Även bränning av blast har använts som strategi när endast ett fåtal plantor har varit angripna.
