Tillsammans med amerikanen Paul Modrich och turken Aziz Sancar, även han verksam i USA, får han i år ta emot priset med motiveringen "för mekanistiska studier av DNA-reparation".
De tre forskarna har på molekylär detaljnivå kartlagt hur celler lagar skadat DNA och felsäkrar den genetiska informationen. Deras arbete har gett fundamental kunskap om hur den levande cellen fungerar och ligger också till grund för exempelvis utveckling av nya cancerbehandlingar, skriver Nobelstiftelsen på sin hemsida.
I början av 1970-talet trodde forskarna att DNA var en extremt stabil molekyl, men Tomas Lindahl visade att DNA faller sönder i en takt som borde omöjliggöra livets utveckling på jorden. Den insikten ledde honom till upptäckten av ett molekylärt maskineri, "base excision repair", som kontinuerligt motverkar DNA:s sönderfall.
Aziz Sancar och Paul Modrich har i sin tur kartlagt två andra mekanismer som reparerar skador som uppstår när celler träffats av UV-ljus eller felaktigheter som uppstår vid celldelning. Felaktigheter i dessa mekanismer ger förhöjd risk för olika cancerformer.
Enligt Nobelstiftelsens hemsida är det första gången på 67 år som en svensk får ta emot Nobelpriset i kemi.
