Schizofreni drabbar ungefär en procent av befolkningen, debuterar vanligtvis hos ungdomar på väg in i vuxenlivet och är ofta livslång med symtom som vanföreställningar, förändrad verklighetsuppfattning och oro. Sjukdomsmekanismerna är till stora delar okända vilket har hämmat utvecklingen av nya läkemedel. Den läkemedelsbehandling som finns idag syftar till symtomlindring men är endast delvis framgångsrik – bara 20 procent av patienterna blir symtomfria.
I inom ramen för KaSP samarbetar forskare från en rad olika forskningsdiscipliner i syfte att skapa en helhetsbild av sjukdomsmekanismerna och upptäcka nya måltavlor för läkemedelsbehandling. Patienter som nyligen insjuknat i psykos rekryteras och genomgår omfattande unders ökningar och provtagningar. Med de senaste teknikerna analyseras patienternas kognitiva funktioner, genetiska variationer, biokemiska avvikelser och förändringar i hjärnans struktur och funktion och jämförs sedan med friska individer i samma ålder.
Nu presenteras de första resultaten från forskningsprojektet i två studier i tidskriften Molecular Psychiatry . Den ena studien visar att patienter med nydebuterad schizofreni har lägre nivåer av signalsubstansen GABA i ryggmärgsvätska ä n friska personer. Ju lägre koncentrationer av GABA som uppmättes hos patienterna desto svårare var deras sjukdomsbild.
GABA är inblandad i de flesta funktioner i hjärnan och står tillsammans med glutamat för nära 90 procent av all signalöverföring. Glutamat ökar aktiviteten medan GABA dämpar aktiviteten i hjärnan, och de två signalsubstanserna samverkar med varandra.
– Många djurexperimentella studier har genom åren föreslagit minskade GABA-nivåer i hjärnan vid schizofreni. Våra resultat är viktiga eftersom de ger kliniskt stöd för denna hypotes, säger professor Göran Engberg vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet i ett pressmeddelande.
Den andra studien visar med hjälp av hjärnavbildningstekniken positronemissionstomografi (PET) att patienter med obehandlad schizofreni har lägre förekomst av proteinet TSPO (translocator protein), som uttrycks på immunceller såsom mikroglia och astrocyter.
– Vår tolkning av resultaten är att immunceller i hjärnan får en förändrad funktion i samband med insjuknande i schizofreni, säger docent Simon Cervenka vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Resultaten från de båda studierna ger nya ledtrådar till sjukdomsmekanismerna vid schizofreni, men det är oklart om förändringarna är orsaker till eller konsekvenser av sjukdomen. Uppföljande studier pågår nu för att undersöka vad som ligger till grund för avvikelserna samt hur dessa biologiska processer kan påverkas för att förändra sjukdomens förlopp.
KaSP är ett samarbete mellan kliniska och prekliniska forskargrupper vid Karolinska Institutet samt fyra psykiatriska kliniker i Stockholms läns landsting.
