Den höga inflationen har enligt Svenskt Näringsliv visat sig mer beständig än vad de flesta bedömare räknat med. Det är inte längre bara energi- och bränslepriser som driver inflationen. Inflationstrycket är nu brett.
Världens centralbanker kommer att fortsätta strama åt penningpolitiken för att motverka inflation och dämpa inflationsförväntningar, konstaterar branschorganisationen. Sammantaget leder detta till en svag ekonomisk utveckling och lågkonjunktur.
– Det grundläggande sambandet är att hushållen blivit fattigare som en följd av utbudschocker. Detta går inte att kompensera med högre löner, då stiger bara inflationen än mer. I ett läge där världen går in i en lågkonjunktur krävs avtal som tar hänsyn till företagens konkurrenskraft, säger Sven-Olov Daunfeldt, Svenskt Näringslivs chefsekonom, i ett pressmeddelande.
I Svenskt Näringslivs huvudscenario blir inflationen 2022 6,8 procent (KPIF) och faller 2023 till 3,6 procent, fortfarande långt över inflationsmålet.
Reporäntan väntas därför höjas till 2 procent i slutet av 2022 och 2,25 procent i slutet av nästa år. Hushållens konsumtion kommer att dämpas av detta och av fallande bostadspriser, samtidigt som fortsatt mycket höga elpriser drabbar både företag och hushåll.
Hittills har dessa effekter delvis uppvägts av en stark export. Men under andra halvan av 2022 förväntas de negativa faktorerna ta överhand. Svensk tillväxt kommer därför enligt prognosen att bromsa in kraftigt och förväntas bli 1,9 procent 2022 och endast 0,5 procent 2023.
– Den konjunkturuppgång som låg i korten efter pandemin har brutits. Sverige går nu in i en lågkonjunktur, säger Sven-Olov Daunfeldt.
