Datumet uppmärksammas av riksdagen med föreställningen ”Fira demokratin – 100 år” som sänds på SVT. Det är en festföreställning för att fira att det är hundra år sedan den sista gruppen – kvinnor – fick rätt att rösta i riksdagsvalen.
– Jag hoppas att många kommer att se den, säger Andreas Norlén, talman och ordförande i kommittén för riksdagens demokratijubileum, i ett uttalande.
I själva verket var det redan 1866 som ståndsriksdagen upplöstes och tvåkammarsystemet infördes. För att förhindra att riksdagen omvandlades till en plats där människor utan riktigt jobb satt och röstade om vad de ska göra med andras surt förvärvade medel så krävdes det för rösträtt och valbarhet att man själv hade en hederlig försörjning och själv betalade skatt.
För rösträtt krävdes en taxerad årsinkomst på lägst 800 riksdaler eller fast egendom med lägst 1.000 riksdalers taxeringsvärde, alternativt ett arrende av jordbruksfastighet av ett bestämt värde.
Endast män över 21 år hade rösträtt till andra kammaren och ett krav var dessutom att skatt hade betalats under de senaste 10 åren. Endast drygt 20 procent av den vuxna manliga befolkningen hade rösträtt 1866 men på grund av ökande inkomster hade andelen ökat till cirka 60 procent 1908.
Allmän och lika rösträtt för kvinnor och män infördes slutligen den 24 maj 1919. Huruvida samhället utvecklats i positiv eller negativ riktning sedan dess är dock en omdebatterad fråga.
