I bostadsmarknadsenkäten bedömer 255 av Sveriges 290 kommuner – nästan nio av tio – att det råder underskott på bostäder. Det är en ökning med 15 jämfört med förra året.
– Vi ser att antalet kommuner som anger att man har underskott på bostäder fortsätter att öka, säger Hans-Åke Palmgren, nationalekonom på Boverket, i ett uttalande.
Bara 34 kommuner anger att man har balans på antalet bostäder, medan endast en kommun i hela landet, Övertorneå, säger att man har överskott.
"I år anger Örebro, Helsingborg och Kristianstad att man totalt sett har balans på bostadsmarknaden. Detta behöver dock inte betyda att det är balans i hela kommunen eller för alla grupper. Gemensamt för de tre kommunerna är att det har påbörjats mycket bostäder det senaste året och att man förväntar att bostadsbyggandet även fortsättningsvis håller en hög takt", skriver Boverket.
Samtidigt ökar antalet nybyggen. År 2016 påbörjades preliminärt 67 000 bostäder, vilket är en ökning med över 33 procent jämfört med året innan. Särskilt i Storstockholm ökade byggandet av nya bostäder.
Enligt Boverkets prognos påbörjas 72 000 bostäder under 2017 och 74 500 bostäder nästa år.
– Bostadsbyggandet har ökat betydligt efter 2012, säger Hans-Åke Palmgren.
Trots att fler bostäder byggs bedömer 75 procent av landets kommuner att det kommer vara fortsatt underskott på bostäder på tre års sikt.
Särskilt svårt är det för unga och nyanlända invandrare att få en bostad. Drygt 250 kommuner säger att de har ett underskott på bostäder för nyanlända. Lika många kommuner uppger ett underskott på bostäder för ungdomar. Men även för äldre som vill flytta till en mer tillgänglig bostad är situationen svår, skriver Boverket.
Situationen har också försämrats för så kallade särskilda boendeformer. Allra värst är det för personer med funktionsnedsättning, där 163 kommuner säger att det saknas tillräckligt med bostäder.
