Oroligheter bröt ut på valdagen i bland annat Arusha. Enligt diplomatkällor som citeras av BBC dödades minst 500 personer när säkerhetsstyrkor slog ner protester i flera städer.
Chadema bojkottade valet i väntan på reformer. Partiledaren Tundu Lissu är åtalad för landsförräderi och riskerar dödsstraff om han fälls, även om några dödsdomar inte verkställts sedan 1990-talet.
Redan i september varnade oppositionspartiet i ett brev till den svenska regeringen för ett farsartat val och vädjade om att biståndet skulle omprövas.
– Sverige har en roll att spela för ni har länge varit en vän till vårt land. Sverige är en förkämpe för mänskliga rättigheter och demokrati och det vore helt i linje med svensk utrikespolitik att stoppa samarbetet, säger Deogratias Munishi, Chademas internationella talesperson, till Dagens Nyheter.
Sveriges bistånd till Tanzania går tillbaka till 1960-talet och har på senare år bland annat riktats till infrastruktur, utbildning och jordbruk. Volymen har legat runt 700 miljoner kronor per år men sjönk 2024 till drygt 500 miljoner, enligt DN.
En omfattande utvärdering från Expertgruppen för biståndsanalys 2016 slog fast att de första decenniernas svenska stöd – över 60 miljarder kronor genom åren – inte minskade fattigdomen och till och med förvärrade utvecklingen under delar av 1980-talet eftersom nödvändiga ekonomiska reformer fördröjdes.
En omprövning kan vara på väg, enligt biståndsministern – som dock inte vill säga något säkert.
– Strategin som täcker Tanzania löper ut vid årsskiftet och vad som händer de kommande veckorna kommer att prägla hur vi ser på landet. Men det handlar inte bara om de senaste veckorna utan de senaste decennierna. Det är inte ett jättemycket bättre land i dag än vad det var på 1970-talet, säger Benjamin Dousa till DN.
Något omedelbart stopp av biståndet är dock inte beslutat.
– Men vi utesluter ingenting, säger Dousa.
