Erik Berglund talar i Almedalen.

"All makt åt etablissemanget – härskare av Almedalen"

Publicerad 18 juli 2018 kl 13.20

Kultur. Att från första parkett konstatera att etablissemanget har tappat greppet om utvecklingen och istället fokuserar på sig självt, är väl värt ett besök i Almedalen. Det skriver Erik Berglund i detta brev till kultursidan.

Dela artikeln

Med sedvanlig anspänning avreste jag från Stockholm för att bevista Visby för fjärde året i ordningen och tredje året i följd under Almedalsveckan. Det finns ett obehag med att figurera så tätt inpå alla de människor och institutioner som utgör träsket av politiska avarter, särskilt om man ser det som sin uppgift att torrlägga hela sumpmarken.

Hela veckan går de i armkrok, ler, skrattar, analyserar och super – etablissemanget. Företagsledare, journalister, lobbyister, myndighetschefer, bloggare, poddare, tyckare, och politiker valsar runt från seminarium, till sändning, till lunch, till mingel, till afterwork, till dagens tal, ondgör sig sedan över ”nazisternas” framfart och sedan träffas de en sista gång, av en ren slump och till allas stora överraskning, på Gutekällaren.

Profilerna i det politiska menageriet är på sin årliga klassträff. Man kliver lagom berusad fram till en förment meningsmotståndare och gratulerar till antalet följare på sociala medier, för att i nästa andetag leende påtala den avgrundsdjupa ideologiska skillnaden som resulterat i olika slutsatser beträffande RUT och ROT.

Det här är veckan när de stora politiska skillnaderna betonas, samtidigt som man slår sig för bröstet och påminner varandra om att man minsann kan sätta kampen mot rasister, fascister och kvinnohatare i första rummet.

Det hela är en oerhört konstgjord tillställning. Faktum är att sammanhållningen dessa opportunister emellan är lika konstgjord som skillnaderna. Ju mer man studerar fenomenet, desto mer inser man att de inte ens själva tror att veckans utspel och deltagande har med politik att göra.

Istället är det Sveriges uppmärksamhetsmissbrukande, osäkra och självupptagna förkunnargarnityr som frotterar sig med varandra. Horder av medlurade ungdomsförbundare gör sitt för att ge en inramning av kändisskap åt stjärnorna.

Floskler och proklamerat syster- och brödraskap duggar tätt. Inom några timmar känner vilken normal svensk som helst att det börjar bli neurosvarning på godhetssignalerandet. Till skillnad från tidigare år utmattades jag inte av mer och mer från dag till dag.

Främst beroende på att jag var fullt upptagen med arbetet för Alternativ för Sverige, men även det faktum att vi hördes mest och bäst under hela veckan var tillfredsställande. Från att tidigare hänvisat till den politiska korrekthetens Mecka som det mest avskyvärda spektaklet man kan bevittna, vill jag istället komma med följande uppmaning: Åk dit och njut.

När man tillsammans med andra utanför etablissemanget beskådar detsammas behagsjuka och tafatthet inser man snabbt att vi kan och kommer att ta tillbaka vårt land. Vi behöver inte trona på minnen från fornstora dagar utan kan åter bli vad vi är.

Halvmesyrernas tid är på upphällningen och de vet om det. De har nu lämnat sina spasmiska reaktioner och sociala oskick för att istället vägra se verkligheten och meningsmotståndarna. De fördjupar sig mer än någonsin i det konstruerade och daterade positioneringskriget mellan Socialdemokraterna och Moderaterna, med ett bubblande Centerparti som årets sommarplåga.

När du skrattat dig igenom Almedalen väntar Nangilima.

Erik Berglund


Träder fram – med en vädjan till sina landsmän. Varningen: De antivita idéerna och rasistanklagelserna kan slå tillbaka.0 Plus

Ekonominyheter

Styrräntan lämnas oförändrad

Riksbankens besked idag.. "Inflationstrycket är fortfarande något förhöjt."0 


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.