– Det är inget parti som sticker ut och är emot. Det var till och med så att fyra personer som var statsministrar under den här perioden för olika partier stöttade motionen och beslutet, säger Curt Persson, som har forskat om rasbiologins historia, till SVT.
Institutet inrättades som ett led i satsningen på att stoppa det man uppfattade som en försämring av det svenska folkmaterialet. I riksdagen gick förslaget igenom med 65 procent ja-röster och 35 procent nej-röster.
– Varför röstade man då nej? Jo, av ekonomiska skäl. Man tyckte att 60 000 kronor per år för att driva ett institut var för dyrt. Det fanns inga moraliska skäl, inga etiska skäl och inga estetiska skäl till att säga nej för de riksdagsledamöter som var emot, säger Curt Persson till SVT.
Statens institut för rasbiologi, som blev det första av sitt slag i världen, drevs i Uppsala till 1958. Då ändrades namnet i samband med att institutet ersattes av Institutionen för medicinsk genetik vid Uppsala universitet.
Många av dåtidens kända svenskar, som Ellen Key, Selma Lagerlöf, Anders Zorn och Verner von Heidenstam, stöttade bildandet av institutet.
Regeringen tillsatte i veckan en sannings- och försoningskommission som ska utreda rasbiologiska skallmätningar av tornedalingar.