Trots omfattande kritik från remissinstanser väljer regeringen att genomföra en historisk förändring av svensk straffrätt. Från den 3 juli ska barn som fyllt 13 år kunna dömas till fängelse.
Beskedet gavs av justitieminister Gunnar Strömmer på en pressträff under måndagen. Förslaget innebär att barn mellan 13 och 15 år ska kunna frihetsberövas vid mycket allvarliga brott.
– Vi måste få stopp på gängens användning av barn och unga, säger Gunnar Strömmer.
Bakgrunden är den kraftiga ökningen av grov brottslighet där minderåriga används som utförare. Enligt regeringskansliet var 52 barn under 15 år inblandade i mord eller mordplaner under förra året. I dag kan barn i den åldern inte dömas till straff, utan hanteras huvudsakligen av socialtjänsten.
Reformen har mött stark kritik från flera myndigheter. Kriminalvården har varnat för stora praktiska svårigheter med att ta emot så unga intagna. Även Åklagarmyndigheten har uttryckt tveksamhet. Trots detta menar regeringen att alternativen saknas.
– Ingen har hittills presenterat en trovärdig lösning på hur vi ska hantera barn som begår mord och sprängningar, har Strömmer framhållit.
Endast de grövsta brotten ska omfattas. Det rör sig om brott med ett minimistraff på fyra års fängelse, såsom mord, grovt vapenbrott, sprängningar och grov våldtäkt. Mindre allvarliga brott ska fortsatt hanteras inom socialtjänsten.
Lagen föreslås bli tidsbegränsad till fem år och ska därefter utvärderas. För de yngsta dömda införs en omfattande straffrabatt. En 13-åring ska exempelvis kunna få upp till 90 procents straffreduktion.
Straffet ska avtjänas på särskilda ungdomsavdelningar inom Kriminalvården, bland annat på anstalter som Kumla. I vissa fall ska domstolen även kunna välja ungdomsövervakning i stället för fängelse.
Samtidigt aviserar regeringen ytterligare skärpningar för unga lagöverträdare. Straffrabatten tas helt bort för personer mellan 18 och 20 år vid de grövsta brotten. För åldersgruppen 15–17 år minskas straffrabatten, vilket innebär längre straff än i dag.
