– Digitala centralbanksvalutor kan bli ett praktiskt redskap för auktoritära politiska ledare, men även för statlig toppstyrning med demokratiska ledare, säger Thomas Marmefelt.
Utvecklingen av digitala valutor tog fart efter att Facebook presenterade sin stablecoin Libra och Kina påbörjade utvecklingen av en digital yuan. Centralbankerna blev angelägna om att återta kontrollen över penningsystemet, där privata aktörer dominerat genom kryptovalutor som bitcoin och stablecoins.
Marmefelt ser dock stora utmaningar. Digitala centralbanksvalutor kan "tränga undan" affärsbanker, som idag skapar majoriteten av pengarna i samhället genom krediter.
En digital valuta direkt hos centralbanker skulle också ge staten full insyn i alla transaktioner, vilket kan kombineras med andra övervakningssystem. Idag sköter bankerna en sådan övervakning åt staten via penningtvättslagen.
– Sverige behöver inte en e-krona. Vi är redan nära ett kontantfritt samhälle med lösningar som Swish, säger Marmefelt.
Han lyfter också att denna utveckling kan skapa ett system där staten får betydligt mer makt, något som riskerar att gynna dem som styr på bekostnad av dem som styrs.
En digital valuta kan enligt Marmefelt vara bra för centralbankerna men inte nödvändigtvis för medborgarna.
