Det är inte första gången som Brottsförebyggande rådet får kritik för sina rapporter om brott i Sverige. Och i sociala medier har det länge funnits en misstanke om att myndigheten mörkar verkligheten.
Nu får dessa personer vatten på sin kvarn, då en ny forskningsrapport visar hur Brå styrs av politiska och ideologiska motiv.
Forskarna har intervjuat anställda och tidigare anställda på Brå.
Enligt SvD, som först skrev om rapporten, visar forskningen att det inte alltid går att lita på myndigheten. Detta är allvarligt, eftersom Brå intar en central roll i svensk kriminalpolitik.
I forskningsrapporten, som publicerades idag under rubriken "Går det att lita på Brå?: En studie om bias i myndighetsforskning" och som Fria Tider tagit del av, står det bland annat:
"Ett flertal intervjupersoner vittnar bland annat om hur Brås ledning direkt utsatt dem för påtryckningar för att ändra rön som av politiska, ideologiska eller andra skäl inte varit önskvärda."
"Vår slutsats är att det finns en inbyggd spänning i förhållandet att en myndighet som lyder under justitiedepartementet samtidigt utför studier som rör detta departements kärnfrågor och att detta får konsekvenser för tillförlitligheten i yttranden och rapporter från Brå", skriver de också.
Studien påpekar att det visserligen finns ett kontrollorgan för Brås verksamhet, men att dess inflytande i praktiken är blygsamt:
"Därutöver granskar utomstående akademiker de rapporter som Brå ska publicera. Våra data tyder på att kriminologer från Stockholms universitet har haft och har stor inverkan på de förhållningssätt och den syn på forskning som är förhärskande vid Brottsförebyggande rådet. För att minska risken för bias och för att Brås långsiktiga trovärdighet inte ska lida skada kan det vara viktigt att bryta upp informella maktstrukturer vid Brå. Likaså är det angeläget att komma tillrätta med den tystnadskultur som verkar råda inom Brå. Vidare är det betydelsefullt att Brå strävar efter en hög grad av transparens."
Så här beskriver studien Brås anställningsprocess:
"Både intervjuer och vad som hände under datainsamlingen pekar på att det tycks råda en tystnadskultur inom Brå och det verkar finnas en strävan att anställa personer som uppfattas som lätta att styra. Att inte ha kritiserat polisen ger intrycket att vara fördelaktigt både för möjligheten till anställning vid Brå och för forskningsfinansiering."
Enligt forskarna går det inte att slentrianmässigt avfärda allt som Brå gör som opålitligt. Men problemet med "bias" är ändå påtagligt. Dessutom anses polisen ha för stort inflytande över vad Brå publicerar:
"Denna studie visar att risken för snedvridning är särskilt hög för forskningsstudier som är politiskt känsliga eller som starkt går emot agenda och föreställningar hos en beställare... Det är svårt att veta vilka studier och yttranden från Brå som är vederhäftiga och vilka som bör betraktas med försiktighet. Ett grundläggande problem är att författarna själva inte står för innehållet i rapporterna och att bland annat uttrycket 'Brå anser att…' i olika yttranden skapar en osäkerhet om det är de som genomfört en studie som uttalar sig eller om det är 'Brå' som på något sätt uttrycker sig och om det är politiska intressen eller en beställares önskemål som kan utgöra en påverkansfaktor."
