I målet som EU-domstolen prövade hade två tyska finansföretagare hängts ut som investeringsskojare på en amerikansk nyhetswebbplats, som även publicerat bilder på dem körandes lyxbil, flygandes helikopter och poserande framför flygplan.
Vid Google-sökningar på männens namn eller företagsnamn dök artiklarna upp tillsammans med bildresultaten, som visade de vräkiga bilderna direkt i träfflistan i form av bildresultat från Google Images. Både sökresultaten och bildträffarna länkade till sajten där företagarna pekades ut som skojare i investeringsbranschen.
Företagarna hade begärt att "bli bortglömda" ur Google med stöd av GDPR, men Google vägrade ta bort innehållet med motiveringen att artiklarna och fotografierna ingick i ett "yrkesmässigt sammanhang" och att Google inte hade nån vetskap om att uppgifterna var felaktiga. "Rätten till informationsfrihet" vägde därför tyngre än skyddet för privatlivet, enligt Google.
EU-domstolen konstaterar dock att Google inte har fog för denna uppfattning, då rätten till informationsfrihet "inte omfattar en rätt att sprida och få tillgång till felaktig information".
Falska uppgifter ska bort
Om en drabbad person kan visa, genom bevisning som han själv ger in till Google, att uppgifter om honom är felaktiga så måste alltså Google ta bort uppgifterna, enligt EU-domstolen.
När det gäller bilderna anser Google att sökmotorn ska gå fri från ansvar eftersom den bara har publicerat bilder i ett neutralt sammanhang och inte till någon del återgett anklagelserna som finns i de artiklar som bilderna ingick i. Men det köper inte EU-domstolen, som menar att det är uppenbart att folk kommer bli nyfikna, klicka på bilderna och läsa texterna på den webbplats som Google länkar till.
"Fotografier som sådana utgör nämligen ett viktigt verktyg för att fånga internetanvändarnas uppmärksamhet, och kan väcka ett intresse av att få tillgång till de artiklar som de illustrerar", skriver domstolen i sin dom.
Om uppgifterna i textartikeln visar sig vara felaktiga måste Google därför ta bort även bilderna.
"Att ta bort artikeln skulle nämligen inte ha någon ändamålsenlig verkan om miniatyrbilderna fortsatt visades, eftersom internetanvändarna i sådant fall fortfarande skulle ha möjlighet få tillgång till hela den artikel som bilderna hänför sig till, via den länk till webbsidan där artikeln publicerades som dessa bilder hänvisar till", skriver EU-domstolen.
Strängare syn på bilder
EU-domstolen klargör samtidigt att den som vill publicera bilder på en person – även när det handlar om en sökmotor – typiskt sett måste ha starkare argument än den som bara vill publicera texter med personuppgifter.
I praktiken ålägger EU-domstolen samtidigt Google en generell skyldighet att på begäran ta bort bilder på vanliga personer som inte är offentliga personer ur sina sökresultat. Bara när bilden i sig medför ett stort informationsintresse får bilden vara kvar, enligt EU-domstolen, som skriver att detta även gäller om artikeln som bilden länkar till skulle ha ett stort informationsintresse, eftersom bilden i detta sammanhang ska bedömas för sig själv.
Den uthängda investeringsföretagaren har därför, enligt EU-domstolen, i praktiken rätt att få bilderna på sig själv bortplockade ur sökresultaten oavsett vad det står i artiklarna där bilderna förekommer. Bilderna, tagna ur sitt sammanhang, har nämligen "endast ett ringa informationsvärde" enligt EU-domstolen, som skickar med följande instruktion till den tyska domstolen, som snart ska fatta beslut i målet:
"Detta innebär att om klagandena inte vinner framgång med sin begäran om att nyssnämnda artikel ska tas bort, av det skälet att yttrandefriheten och informationsfriheten måste ges företräde framför deras rätt till respekt för privatlivet och skydd av deras personuppgifter, påverkar inte det utfallet av begäran om att fotografierna inte ska visas i form av miniatyrbilder i förteckningen över sökresultat".
