Arbetsledarna som fått bidra med kunskaper i studien kommer från byggverksamhet, handel, restaurang och vård och omsorg – branscher där många ungdomar arbetar åren efter gymnasieskolan.
– Undersökningen bekräftar den bild vi sett tidigare. För att bli attraktiv på arbetsmarknaden krävs mer än goda kunskaper och betyg. Därför är det viktigt att skolan arbetar med att utveckla elevernas förmågor som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Thomas Rotter, chef för skola- och arbetslivsenheten på Skolverket, i ett pressutskick.
Att inte ens gymnasieutbildning efterfrågas hos många av arbetsgivarna går stick i stäv med en vanlig politisk uppfattning om att man kan utbilda arbetslösa tills de blir attraktiva på arbetsmarknaden. Närmare hälften av arbetsledarna inom restaurang svarar exempelvis att det inte är särskilt viktigt eller inte alls viktigt att ha gått i gymnasieskolan överhuvudtaget för att få en anställning hos dem.
Klart är att det finns en förbättringspotential hos unga människor när det gäller det som arbetsgivare efterfrågar mest – skötsamhet och hyfs. Över nio av tio i alla fyra branscher anger exempelvis att det är "mycket viktigt" att passa tider, medan bara hälften är mycket nöjda med sina unga medarbetare i detta avseende.
Skolverket tonar ned
Att ställa krav på unga är kontroversiellt i Sverige, inte minst politiskt. Trots att skötsamhet är den överlägset mest efterfrågade egenskapen bland arbetsgivarna hävdar Skolverket istället att "motivation" har visat sig vara viktigast i studien, och att svenska skolor därför måste få unga att känna mer motivation snarare än att exempelvis lära dem passa tider och följa regler.
Ingen av arbetsgivarna i studien efterfrågar dock motivation. Istället har Skolverket själva fritt översatt arbetsgivarnas krav på att anställda ska kunna lära sig nya arbetsuppgifter, ta egna initiativ och visa intresse för arbetet till samlingsbegreppet "motivation" och därmed fått motivation att framstå som viktigare än något annat i studien.
"Resultatet kan tolkas som att om de unga medarbetarna förbättrar sin motivation, blir arbetsledarna också mer nöjda totalt sett", skriver Skolverket i rapporten.
Statistiken visar att handeln var den bransch som sysselsatte flest ungdomar, över 50.000. En bransch som sysselsatte få ungdomar var jord- och skogsbruk, där bara drygt 4.000 ungdomar arbetade. Restaurangbranschen var mest ungdomsintensiv.
