Biståndet kan utformas i form av diplomatiskt, ekonomiskt och humanitärt stöd, men även militärt bistånd kan bli aktuellt.
Den nya solidaritetsklausulen innebär att det militära samarbetet mellan medlemsstaterna förstärks – något som har väckt kritik. Tyska politiker har varnat för en "militarisering" av EU.
– Detta skapar en rättslig grund för insatser inom polisens specialstyrkor i Atlas-nätverket, som byggs upp av Europeiska kommissionen, säger Andrei Hunko, som är ledamot i tyska Förbundsdagen för vänsterpartiet Die Linke, enligt Junge Freiheit.
Även EU:s militärpolisstyrka, EUROGENDFOR, ges ökade befogenheter, enligt DWN.
Den svenska regeringen har vid sidan av solidaritetsklausulen tidigare antagit en egen ensidig "solidaritetsförklaring", som effektivt tar död på den tidigare neutralitetsprincipen.
I Försvarsberedningen rapport "Vägval i en globaliserad värld" från 2013 formuleras förklaringen så här:
"Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige bör därför kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd."
