– Tidigare kunde brottsvinsterna i enskilda ärenden som Ekobrottsmyndigheten utredde uppgå till tiotals miljoner kronor, i dag kan brottsvinsterna vara långt över 100 miljoner kronor, säger myndighetens generaldirektör Rikard Jermsten.
Enligt rapporten är det nu vanligt att grovt kriminella driver företag inom vård, apotek och bygg – samtidigt som de utnyttjar både välfärdssystem och svaga arbetstagare. I flera fall har man identifierat avancerade strukturer där tusentals bolag används som brottsverktyg, ofta med målvakter och stulna identiteter som front.
Myndigheten slår fast att "penningtvätt med komplexa upplägg där stora summor pengar tvättas har blivit kärnan i den kriminella ekonomin" – ett ekosystem där brottsvinster från exempelvis våldsbrott integreras i laglig ekonomi via fastigheter, aktier och neobanker.
Samtidigt visar rapporten att kriminella medvetet väljer Sverige för att systemet bygger på "tillit snarare än kontroll". Bland annat beskrivs hur det är möjligt att starta företag digitalt med e-legitimation från en utnyttjad identitet – helt utan fysisk närvaro.
I dokumentet framkommer också att myndigheter fortfarande inte har tillgång till samordnade register, vilket försvårar kontroller vid upphandlingar och tillstånd. Enligt rapporten handlar det om ett system där stora offentliga resurser varje år kanaliseras till kriminella aktörer via "bristfälliga upphandlingar, felaktiga utbetalningar och svag tillsyn".
Samtidigt som brottsligheten når "industriell skala" föreslår Ekobrottsmyndigheten flera åtgärder: hårdare kontroller vid företagsregistreringar, bättre möjligheter till informationsdelning och höjda straffskalor för grova ekobrott.
– Utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten går åt fel håll. Hela samhället behöver nu bygga motståndskraft, konstaterar Rikard Jermsten.
