Lotta Rudholm, 41, slogs brutalt ihjäl i Bromma i juni förra året. Gärningsmannen var Martin Jonsson, 33, en känd våldsbrottsling som senare dömdes till 18 års fängelse för mordet.
Men tiden innan mordet hade Lotta polisanmält Martin Jonsson för misshandel. Jonsson anhölls i sin frånvaro och en polisutredning inleddes. Men förundersökningen lades ned och anhållandet upphörde när Lotta inte längre ville medverka i utredningen.
Uppgifterna om att hon ändrat sig och inte längre ville medverka lämnades i ett kort förhör i en polisbil, uppger riksåklagaren. Dessutom fanns det i utredningen viss stödbevisning, bland annat uppgifter om namngivna vittnen och uppgifter om att det fanns bilder på skador på kvinnan.
– Min bedömning är att åklagaren borde ha beaktat omständigheterna kring förhöret och kallat kvinnan till ett nytt förhör på polisstationen, där hon i närvaro av sitt målsägandebiträde fått svara på om de uppgifter hon lämnat tidigare var riktiga och varför hon ändrat inställning. Mycket talar också för att det fanns anledning att vidta ytterligare utredningsåtgärder med anledning av den stödbevisning som fanns, säger Kerstin Skarp i ett uttalande.
Riksåklagaren anser att åklagaren i fallet på ett oacceptabelt sätt brustit i sitt arbete som förundersökningsledare.
Detta genom att lägga ned förundersökningen utan att först vidta de utredningsåtgärder som följer av Åklagarmyndighetens handböcker och JO:s uttalanden om vikten av att skaffa sig ett fullgott beslutsunderlag innan en förundersökning läggs ned.
Riksåklagarens tillsynsverksamhet är dock inte disciplinär, utan ska identifiera brister så att de inte upprepas. Riksåklagaren betonar vikten av att följa gällande rutiner för den här typen av ärenden samt åklagares självständiga ansvar när de övertar förundersökningsledarskapet i ett ärende.
– Ärenden om våld i nära relation är komplexa och beslut måste ofta fattas snabbt och efter svåra avvägningar. Det är därför angeläget att vi kan erbjuda åklagarna metodstöd, säger Kerstin Skarp.
