"Jag är emot att dra in USA i ännu ett krig i Mellanöstern," skriver Massie på X den 20 juni.
Han lagt fram en så kallad War Powers-resolution, ett lagligt verktyg som gör det möjligt för kongressen att begränsa presidentens militära befogenheter.
Hittills har 39 andra kongressledamöter ställt sig bakom förslaget, från både det republikanska och det demokratiska partiet. Det är rekord för en resolution som öppet riktar sig direkt mot Israels intressen.
"Min tvärpolitiska resolution, som tvingar fram en omröstning om USA:s inblandning i Israels krig mot Iran, har nu 39 medundertecknare. Lagen kräver att talmannen Johnson lägger fram den för omröstning," skrev Massie i samma inlägg.
Enligt amerikansk lag måste presidenten inom två dygn informera kongressen om amerikanska styrkor satts in i väpnad konflikt. Om inte kongressen godkänner insatsen inom 60 dagar, måste trupperna tas hem. Massies resolution är en del av den process som ger kongressen sista ordet – även om presidenten redan agerat militärt.
Att resolutionen är så kallat "privilegierad" innebär att talmannen i representanthuset, republikanen Mike Johnson, är juridiskt skyldig att ta upp frågan till omröstning. Och även om stödet än så länge är begränsat till 40 ledamöter av totalt 435, räcker det alltså för att tvinga fram en offentlig debatt som Israelfalangen i kongressen (i princip resten av ledamöterna) inte vill ha.
USA har länge varit en stor och i princip obegränsat lojal sponsor av Israel, både ekonomiskt och militärt. Frågan om militärt stöd vid en direkt konflikt med Iran är känslig, även om USA enligt amerikanska medier redan bistår Israel med underrättelser och logistiskt stöd.
Massie, som tillhör den libertarianska grenen av det republikanska partiet, har länge varit kritisk till vad han uppfattar som presidentmaktens obehöriga krigsföring.
– Det här handlar inte om att vara för eller emot Israel – det handlar om vem som har makten att fatta beslut om krig, har han tidigare sagt.
För att resolutionen ska vinna rättslig kraft krävs att den antas av både representanthuset och senaten.
Därefter skulle presidenten formellt tvingas avsluta militär inblandning inom 30 dagar.
Men även om Massie inte når dit, har han redan lyckats väcka en debatt om konstitutionell maktdelning och om USA:s väg mot ännu ett Mellanösternkrig som de flesta amerikaner är emot.
