I en lagrådsremiss föreslår regeringen att en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd ska införas och att påföljden ska kallas säkerhetsförvaring.
Påföljden ska kunna användas för personer som har återfallit i allvarlig brottslighet mot annans liv, hälsa, frihet eller frid, eller som har begått sådana brott vid upprepade tillfällen, och som bedöms ha en hög risk för återfall i sådan brottslighet. Det kan till exempel handla om grova vålds- och sexualbrott.
– I dag finns ingen möjlighet att fortsätta inlåsningen även om riskerna för nya grova brott är väldigt stora. Med det här nya straffet skapar vi ett verkligt skydd för potentiella brottsoffer och samhället i stort mot samhällets farligaste individer, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
När domstolen dömer någon till säkerhetsförvaring ska två tidsgränser fastställas. Dels en minimitid som anger den kortaste tid personen ska vara frihetsberövad i kriminalvårdsanstalt, dels en ramtid som anger den totala tiden som påföljden ska verkställas. Ramtiden kan förlängas med upp till tre år åt gången, om det bedöms "absolut nödvändigt för att skydda samhället", enligt regeringen.
Regeringen hänvisar också till en ny proposition om skärpta regler för villkorlig frigivning, där frigivning i vissa fall ska kunna skjutas upp vid risk för allvarligt återfall. Säkerhetsförvaringen beskrivs som ett komplement som möjliggör frihetsberövande på obestämd tid.
Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2026.
