Myndighetens omedelbara kostnader för 2016 uppgick till cirka 59 miljarder kronor.
I den siffran ingår sådant som ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting (32,7 miljarder kronor), bostäder för asylsökande (7,0 miljarder kronor), ersättningar för ensamkommande (6,1 miljarder kronor) och schablonersättningar (5,2 miljarder kronor).
Där ingår även kostnader för Migrationsverkets personal, lokaler och driftskostnader med mera (13 miljarder kronor).
Men utöver dessa 59 miljarder tillkommer också upplupna kostnader på 14 miljarder kronor; fordringar från framför allt kommuner och landsting.
Den sammanlagda kostnaden för 2016 hamnar alltså på 73 miljarder kronor.
På plussidan finns ett EU-bidrag för migrationen på 186 miljoner kronor för 2016, förklarar Affärsvärlden. En fjuttsumma i sammanhanget.
Men Mikael Ribbenvik, vikarierande generaldirektör för Migrationsverket, tycker inte man enbart ska tänka på hur mycket pengar det kostar.
– Redovisningen av siffror och fakta säger mycket men jag vill också lyfta fram de människor som vi möter varje dag i vår verksamhet. Jag tänker framför allt på dem som har flytt undan våldet i Syrien och andra länder. Genom vårt uppdrag kan vi ge skydd åt dem som riskerar sitt liv och sin frihet, en möjlighet att börja leva igen, känna trygghet och framtidshopp, säger han i en kommentar i rapporten.
Migrationsverkets kostnader kan till exempel jämföras med polisens nationella budget för 2016, som låg på cirka 23 miljarder.
