Det rör sig om en ökning av statsskulden med 124 miljarder kronor jämfört med året innan.
Trots den växande statsskulden minskade dock statens räntekostnader till 17 miljarder kronor, motsvarande 0,3 procent av BNP. Detta beror på att den fallande inflationen pressade ner kostnaden för de realobligationer som en del av skulden består av.
Det är Riksgälden som i sin senaste rapport till regeringen redogör för utvecklingen av statsskulden och hur den hanterats under året. Enligt rapporten vände statens budgetsaldo till underskott, vilket innebar att staten beslutade sig för att låna mer pengar för att täcka sina utgifter.
För att möta det ökade lånebehovet valde Riksgälden att successivt öka emissionsvolymen av statsobligationer under året. Samtidigt sålde Riksbanken statsobligationer, vilket ledde till ett ökat utbud på marknaden.
