Under pandemins sista år sjönk antalet födslar i bland annat Sverige. Samtidigt spreds uppgifter i sociala medier om att mRNA-vaccin skulle kunna påverka fertiliteten negativt.
Forskare vid Linköpings universitet har nu granskat om det fanns något samband.
– Vår slutsats är att det är högst osannolikt att mRNA-vaccinen mot covid-19 låg bakom minskningen av barnafödande under pandemin, säger Toomas Timpka, professor i socialmedicin vid Linköpings universitet.
I studien ingick alla kvinnor mellan 18 och 45 år i Region Jönköpings län, närmare 60.000 personer. Cirka 75 procent vaccinerade sig mot covid-19 en eller flera gånger under åren 2021–2024.
Forskarna använde registerdata om födslar, vaccinationer, missfall och dödsfall. När man jämförde vaccinerade och ovaccinerade kvinnor hittades ingen statistiskt säkerställd skillnad i vare sig antal födslar eller missfall.
– Vi ser ingen skillnad i barnafödande mellan de som tagit vaccinet och de som inte gjort det. Vi har också tittat på alla registrerade missfall bland de som blivit gravida, och vi ser ingen skillnad mellan grupperna där heller, säger Toomas Timpka.
Enligt forskarna finns andra mer sannolika förklaringar till nedgången. De som i dag befinner sig i den ålder då barnafödandet är som högst är födda under 1990-talets låga födelsetal, vilket minskat antalet potentiella föräldrar. Även oro för hälsa och ekonomi under pandemin samt samhällsnedstängningar kan ha påverkat viljan att skaffa barn, enligt forskarna.
