Från och med läsåret 2024/2025 börjar Estland införa estniska som enda undervisningsspråk i förskolor och grundskolans första klasser – i praktiken ett sätt att avskaffa ryska som modersmål hos landets barn redan i tidig ålder.
Estlands parlament har i våras röstat igenom en grundlagsändring som innebär att dess ryska invånare inte längre får rösta i lokala val, även i områden som Narva där det numera nästan uteslutande bor ryssar.
Enligt nyhetsbyrån AFP rör det sig om cirka 80.000 ryska medborgare bosatta i Estland. Därtill kommer omkring 60.000 statslösa personer, varav många också är etniska ryssar.
Dessa kommer att tillåtas rösta en sista gång i kommunalvalen i oktober i år. Därefter förväntas de söka estniskt medborgarskap om de vill behålla rösträtten. Men i motsats till Sverige ställs stränga krav på språkkunskaper för att få ett sådant medborgarskap, i ett språk som ryssar inte behärskar.
Beslutet har väckt uppmärksamhet, men möter få protester internationellt.
"Efter den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina har samtliga tre baltiska stater, liksom även Finland, utan att möta större protester kunnat vidta åtgärder för att begränsa ryssars rättigheter som tidigare skulle ha varit otänkbara", skriver professor Stefan Hedlund i sin artikel i Kvartal den 9 juli.
Han påpekar att livet har blivit allt svårare för ryssar i de baltiska länderna i takt med att relationerna mellan Ryssland och Nato-länderna försämrats.
"Under Sovjeteran koloniserades de baltiska länderna av ryssar. Nu blir livet allt svårare för dem", konstaterar Hedlund.
Hur stort det folkliga stödet är för åtgärderna mot ländernas ryska invånare är svårt att säga, då det i stort sett saknas opinionsmätningar inom området. Ryssarna i Baltikum är dock bättre ekonomiskt integrerade än i många andra tidigare sovjetstater, och länderna saknar de spänningar som länge funnits i exempelvis Ukraina.
Cirka 25 procent av Estlands befolkning är rysktalande.
