Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar ett trendbrott: mellan januari och juli registrerades 844 anmälningar.
Det är nästan 300 fler än under samma period i fjol – och nivån närmar sig hela fjolårets totalsiffra, rapporterar Sveriges Radio.
År 2018 noterades den högsta nivån hittills, och därefter minskade antalet innan vändningen i år.
Jan Bäckström, förundersökningsledare vid Polisregion Väst som arbetar med demokratihotande brott, pekar ut Gaza-kriget som en förklaring och kopplar ökningen till gatuprotester.
– Det är klart att det har varit mycket demonstrationer här i Sverige. De åsiktsyttringar som man har där gör ju också att man kanske tycker att det här går över gränsen och så anmäler man det, säger han till Sveriges Radio.
Polisen får också in anmälningar från nätet.
– Mycket på bland annat Youtube-kanaler där man framför sina olika åsikter och budskap, säger Jan Bäckström.
Enligt Louise Gustafsson, hatbrottsforskare vid Malmö universitet, kan ökningen även hänga samman med lagändringen 2024. Då utvidgade samtliga riksdagspartier HMF-lagen så det bland annat blev brottsligt att förneka eller "förringa" Förintelsen. Lagen gav också målsägandestatus i HMF-mål och därmed möjlighet till skadestånd.
– Det visar att det är prioriterat från polismyndigheten vilket också minskar tröskeln till att anmäla. Det ökar förtroendet och man känner att det här kan gå hela vägen, säger Louise Gustafsson till SR.
Samtidigt är det svårt att få HMF-ärenden i mål. Domstolsverkets siffror visar att endast 4 procent av anmälningarna avgjordes i domstol förra året. Polisen betonar behovet av tidig säkring av digital bevisning och identifiering av misstänkta.
– Sen gäller det att vi ska hitta de här personerna som har utfört de här åsiktsyttringarna. Vid demonstrationer till exempel kan vara så att vi tittar om det finns några övervakningskameror. Så det är mycket arbete kring det här, säger Jan Bäckström.
