El-Killy, 33, dömdes i november förra året till sex års fängelse för åtta fall av våldtäkt på ett HVB-hem i Örebro. Offret var en 17-årig flicka, tvångsplacerad i hans vård.
Trots att Säkerhetspolisen tidigare flaggat för honom som en säkerhetsrisk och hindrat honom från att bli väktare, lyckades han under ett decennium få anställning på sju skolor, två Statens institutionsstyrelse-hem och ett HVB-hem. Han fick även lärarlegitimation från Skolverket.
– Han är ingift i en familj som är hubben för mycket av den radikala islamistiska ideologin vid den här tiden, har terrorforskaren Magnus Ranstorp tidigare sagt till SVT om El-Killy, som har uttryckt stöd för IS och varit talesperson för två radikala islamistiska organisationer.
Efter att SVT granskat fallet i våras har flera åtgärder vidtagits. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram skärpta riktlinjer för bakgrundskontroller av skolpersonal, och flera kommuner har ändrat sina rutiner.
I sitt beslut skriver Lärarnas ansvarsnämnd att El-Killy dömts för brott "mot ett barn" och att offret varit i en särskilt utsatt situation.
El-Killy har själv i ärendet hävdat sin oskuld, skickat in en anmälan till Justitieombudsmannen och sagt att han avser att begära resning. Han har även menat att han alltid skött sitt arbete med stor professionalitet.
Han har under sin karriär köpts ut av två kommuner med sammanlagt en miljon kronor i skattepengar.
