När USA sade upp ABM-avtalet med Ryssland år 2001 motiverade man det med ett ökat hot från Iran, som spåddes kunna konstruera framtida kärnvapenrobotar med räckvidd för att nå USA. Ryssland betraktade den angivna orsaken som en bortförklaring och har istället hävdat att USA försöker kringskära Rysslands kärnvapenkapacitet för att undergräva doktrinen om ömsesidig garanterad förstörelse till förmån för en global amerikansk hegemoni.
Konflikten om robotskölden har skapat en växande motsättning mellan Ryssland och den USA-kontrollerade delen av världen. I november 2011 föreslog Rysslands dåvarande president Dmitrij Medvedev att USA och Ryssland skulle utveckla robotskölden gemensamt med andra länder i Europa, vilket enligt ryssarna inte borde vara något problem om det nu var sant att det var skurkstater och terrorister som skölden var avsedd för. Men om USA inte samarbetade hotade den ryske presidenten att placera ut kortdistansrobotar typ Iskander i den ryska exklaven Kalininggrad och att bomba radaranläggningarna i Polen och Spanien.
Jag har beordrat vårt flygvapen att förbereda sig på att slå ut robotsköldens styrnings- och informationsanläggningar om behovet uppstår, sade Dmitrij Medvedev i sitt anförande 2011.
Fyra år senare har den färska uppgörelsen i Genéve, där sex nationer nu har förhandlat med Iran om att frysa landets kärnenergiprogram i utbyte mot att västvärlden lättar på sina sanktioner, orsakat nya uppmaningar från Ryssland.
- Vi hoppas att lösningen på det iranska nukleära problemet leder till att våra amerikanska vänner omprövar sin robotförsvarsstrategi i Europa, eftersom anledningen att skapa ett europeiskt system försvinner, sade utrikesminister Sergej Lavrov idag i en intervju med rysk media.
Enligt Lavrov betraktar Kreml de nya avtalen i Genève som det första viktiga steget mot lösningen på ett av den internationella politikens svåraste problem.
