Trump har tidigare sagt att det finns en "god chans" att ett toppmöte med både Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kan ske "mycket snart" för att diskutera ett slut på kriget i Ukraina.
Zelenskyj har uttryckt sitt stöd för idén, medan Putin säger att han inte är emot ett möte med Zelenskyj – men att det är långt bort.
– Jag är mycket långt ifrån ett möte med Zelenskyj eftersom villkoren inte har uppfyllts. Det återstår fortfarande en lång väg innan sådana villkor kan skapas, sade Putin under torsdagen.
Trump har satt en deadline till på fredag för Ryssland att gå med på en vapenvila – annars hotar han med utökade sanktioner. Några större förhoppningar om ett genombrott finns dock inte. Ryssland har fortsatt med omfattande flygangrepp mot Ukraina trots de amerikanska hoten.
Mötet mellan Trump och Putin föregås av att USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff i onsdags besökte Moskva för samtal med Putin. Det var Witkoffs femte resa till Ryssland i egenskap av sändebud. Tidigare besök har väckt hopp om framsteg, men lett till få konkreta resultat.
Putin har tidigare sagt att han endast är beredd att träffa Zelenskyj i ett slutskede av fredsförhandlingarna. Ukraina och västländerna avvisar de krav Ryssland ställer för ett avslut på kriget.
Zelenskyj har uppgett att olika mötesformat diskuterats – både bilaterala och trilaterala – och understryker att Europa måste delta i eventuella samtal.
När Trump i onsdags fick frågan om ett trepartsmöte mellan honom, Zelenskyj och Putin var aktuellt svarade han att det finns en "mycket god möjlighet" till detta.
– Jag kallar det inte ett genombrott... Vi har arbetat med det här länge. Det är tusentals unga människor som dör... Jag är här för att få slut på det, sade Trump till pressen.
Kreml har i ett uttalande beskrivit samtalet med Witkoff som "konstruktivt" och uppger att "signaler" har utbytts mellan parterna. Zelenskyj bekräftar att han diskuterat Witkoffs besök med Trump, tillsammans med europeiska ledare.
Trump-administrationen har samtidigt ökat pressen på andra länder. I onsdags skrev presidenten under ett dekret om 25 procents tull på indiska varor, som svar på Indiens fortsatta köp av rysk olja.
Samtidigt godkände USA i tisdags ett nytt militärt stöd till Ukraina på 200 miljoner dollar, bland annat för drönarproduktion.
Inför att han tillträdde i januari hävdade Trump att han skulle kunna avsluta kriget på en dag – redan innan han tillträtt. Konflikten fortsätter dock, och Trumps retorik gentemot Moskva har hårdnat betydligt sedan dess.
Tre tidigare försök till förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland i Istanbul har misslyckats. Kriget har nu pågått i tre och ett halvt år, och de krav som Ryssland ställer för fred är har varit oacceptabla för Ukraina och dess västliga allierade.
Bland de ryska kraven finns att Ukraina ska bli en neutral stat, minska sin militära kapacitet kraftigt, ge upp Nato-ambitionerna, dra tillbaka sina styrkor från fyra delvis ockuperade regioner och demobilisera sin armé.
Ryssland vill också att Ukraina ska erkänna Krim, Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja som ryskt territorium, samt förbjuda framtida alliansmedlemskap, införa ryska som officiellt språk och att västs sanktioner mot Ryssland hävs.
