I den lagrådsremiss som nu skickats till Lagrådet föreslås att verkställigheten av utvisningen skjuts upp – inhibition – i väntan på att hindren för utvisning försvinner.
Under tiden ska staten begränsa både rättigheter och tillgången till välfärdsförmåner för den berörda gruppen.
I dag får den som beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder i praktiken leva som alla andra i Sverige, med rätt till full hälso- och sjukvård, tandvård, arbetsmarknad, barnbidrag, bostadsbidrag och annat socialförsäkringsskydd. Den ordningen ska nu brytas, enligt regeringen.
För utlänningar som får ett beslut om inhibition av verkställigheten föreslås en rad begränsningar:
* Ingen rätt till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Kommunernas kostnadsansvar tas bort.
* Ingen rätt till bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken, såsom barnbidrag, bostadsbidrag, äldreförsörjningsstöd eller assistansersättning.
* Ingen rätt till insatser enligt LSS, till exempel personlig assistans eller ledsagare.
* Ingen rätt till etableringsinsatser för nyanlända, och därmed heller ingen etableringsersättning.
Den som redan har bosättningsbaserade bidrag när inhibitionen beslutas ska normalt förlora dem, men i undantagsfall kan vissa förmåner fortsätta om det annars vore "uppenbart oskäligt" att dra in stödet.
I stället ska Migrationsverket ta över ansvaret för försörjningen. Berörda personer ska registreras hos myndigheten, tilldelas en plats på Migrationsverkets boende och kan då få dagersättning och särskilt bidrag, ungefär som asylsökare. Väljer de att bo på egen hand försvinner normalt rätten till ersättning.
Regeringen föreslår också att vuxna med beslut om inhibition endast ska ha rätt till samma nivå av vård som asylsökande: hälso- och sjukvård samt tandvård ”som inte kan anstå”, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.
Barn i gruppen ska däremot fortsatt ha rätt till fullständig hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning som barn som är bosatta i landet.
När det gäller utbildning ska de omfattas av skollagens regler om skolgång för barn, men bland annat kommunal vuxenutbildning ska inte längre vara tillgänglig för dem som får beslut om inhibition efter att reglerna trätt i kraft.
Utöver de ekonomiska och sociala begränsningarna föreslår regeringen ett system med anmälningsskyldighet och områdesbegränsning. Den som omfattas kan tvingas anmäla sig regelbundet hos myndighet och förbjudas att lämna ett visst område. Den som bryter mot ett sådant beslut ska kunna dömas till upp till ett års fängelse.
Syftet är att göra det tydligt att vistelsen är tillfällig och att underlätta ett snabbt genomförande av utvisningen så snart hindren i mottagarlandet försvinner.
Regeringen motiverar skärpningarna med att det inte ska gå att leva ett vanligt liv i Sverige efter ett utvisningsbeslut.
– Kommer man till Sverige och begår brott så väljer man också bort att vara i Sverige. Vi måste säkerställa att exempelvis brottsdömda som i nuläget inte kan utvisas, inte får fortsätta arbeta eller ta del av svenska bidragsförmåner. Det handlar om att stå upp för brottsoffren och alla människor som gör rätt för sig, säger migrationsminister Johan Forssell.
Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling beskriver dagens ordning som orimlig.
– De nuvarande reglerna där personer som dömts till utvisning på grund av brott, eller som utgör säkerhetshot, får uppehållstillstånd i det fall utvisningen inte kan verkställas är problematiska. Sådana personer kan till och med få försörjningsstöd och andra bidrag och förmåner, vilket är fullständigt orimligt. Vi inför nu en ny ordning som innebära att sådana personer får ett minimum av rättigheter och friheter i Sverige, med målsättningen att de snarast ska lämna landet, säger Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.
Kristdemokraternas migrationspolitiska talesperson Ingemar Kihlström lyfter fram att regeringen vill knyta åt kontrollen tills utvisning kan genomföras.
– Regeringen har lett den största omstruktureringen av rättspolitiken i modern historia. Med dagens besked fortsätter vi i den riktningen genom att säkerställa att personer som till exempel utgör ett hot mot landet eller har begått brott, och därigenom dömts till utvisning men där det finns verkställighetshinder, får begränsningar och ställs under kontroll från myndigheterna tills de kan utvisas från landet, säger Ingemar Kihlström, migrationspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.
Även Liberalernas migrationspolitiska talesperson Patrik Karlson ser förslaget som ett sätt att ”städa upp” i systemet.
– Sverige behöver en långsiktigt hållbar och ansvarsfull migrationspolitik. Det har skickat fel signaler när personer med utvisningsbeslut kunnat beviljas. Den nuvarande ordningen riskerar att underminera förtroendet för hela systemet. Därför är det viktigt att vi nu bryter den utvecklingen, säger Patrik Karlson, migrationspolitisk talesperson för Liberalerna.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2026.
