En del av ökningen under 2019 beror på att Stockholmspolisen topsat fler personer misstänkta för bidragsbrott.
– Det är en medveten satsning eftersom vi vet att brott mot välfärdssystemen inte sällan har en koppling till organiserad brottslighet, säger Patrik Lillqvist, chef för bedrägerisektionen vid regionala operativa enheten, på polisens hemsida.
En topsning i ett enklare ärende kan leda till att polisen hittar den som står bakom ett grovt brott i ett helt annat. Ett exempel är från 2018 då polisen i södra Stockholm utredde ett ärende som bland annat gällde övergrepp i rättssak. Vid ett förhör topsade polisen den misstänkte gärningspersonen och körde sedan dna-proflen mot polisens spårregister. Det blev träff i ett ouppklarat och nedlagt våldtäktsärende från 2011. Efter sju år återupptog polisen ärendet och drev det fram till åtal.
Det finns tre olika register för dna-profiler i Sverige: dna-registret, utredningsregistret och spårregistret. Nationellt forensiskt center (NFC) administrerar de svenska registren.
Dna-registret innehåller dna-profiler från personer som finns registrerade i belastningsregistret och som har dömts för brott med annan påföljd än böter eller har godkänt ett strafföreläggande som avser villkorlig dom. Registret innehåller cirka 152.000 identiteter.
I utredningsregistret finns dna-profiler från misstänkta som topsats i ett ärende. Om ärendet läggs ned tas personens dna-profil bort. Vid uppfyllda villkor i annat fall förs den över till dna-registret. I utredningsregistret finns cirka 13.700 identiteter.
Spårregistret innehåller knappt 39.000 okända dna-profiler från brottsplatser.
