– Vi ser inga tendenser till att den svenska inflationen är på väg ner, snarare tvärtom, och i nuläget tror vi det väger tyngre för Riksbanken än risken för finansiell instabilitet, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.
Prognosen är därför att Riksbanken, trots den finansiella oron, kommer höja räntan med 0,75 respektive 0,5 procentenheter i april och juni, upp till 4,25 procent.
Bostadsprisfallet har bromsat upp men kommer enligt Handelsbankens prognos få förnyad kraft när bostadsräntorna fortsätter upp under våren.
– Bostadspriserna faller med totalt 20 procent jämfört med toppen i februari i fjol och ökar sedan endast svagt då hushållens betalningsförmåga förblir pressad, säger Christina Nyman i ett pressmeddelande.
Bolånekalkylen stramas åt av högre inflation och höjda kalkylräntor och begränsar låneutrymmet för nya bolånetagare.
– För att en familj med två vuxna med medianlön och två barn ska få samma överskott i kalkylen 2023 som i fjol behöver lånebeloppet krympa med cirka 14 procent, säger Christina Nyman.
Majoriteten av bolånen löper till rörlig ränta och två tredjedelar av bolånen får omförhandlad ränta inom ett år, vilket betyder att genomslaget till hushållens ekonomi från Riksbankens höjningar är snabbt.
– Givet vår prognos på Riksbankens policyränta kan bankernas rörliga snitträntor på bolån stiga över 5 procent under året, för att sedan falla tillbaka något, säger Christina Nyman.
Låg aktivitet på bostadsmarknaden har gått hand i hand med fallande utlåning till hushåll, medan bankernas utlåning till fastighetsbolag snarare gått åt motsatt håll när finansieringen på kapitalmarknaden blivit både dyr och svåråtkomlig. Bankerna bedöms dock bli mer avvaktande till att öka utlåningen till fastighetssektorn under 2023 och pressen på bolagen att minska sin skuldsättning fortsätter att vara hård.
– För byggbolag gör lägre bostadspriser, högre räntor och materialkostnader att bostadsbyggandet bromsar in på ett sätt vi inte sett sedan 90-talskrisen, enligt Christina Nyman.
