Hushållens höga och stigande skuldsättning utgör den största risken för svensk ekonomi, enligt Riksbanken. Svenskarnas skuldsättning fortsätter att öka snabbare än inkomsterna samt att skuldsättningen är högst bland unga hushåll och hushåll i storstäder.
De allt högre bostadspriserna har bidragit till att de svenska hushållens upplåning har ökat snabbt. Sedan mitten av sommaren har prisuppgången på bostäder dock dämpats. I september och oktober föll priserna jämfört med föregående månad.
Högre boränta kommer
Riksbanken bedömer att bostadspriserna fortsätter att stiga de kommande åren, men i långsammare takt, eftersom utbudet av bostäder ökar och bolåneräntorna förväntas stiga. En mer dämpad prisökningstakt är positiv och Riksbanken bedömer att det bidrar till en mer stabil utveckling på bostadsmarknaden och långsammare ökning av hushållens skulder.
Kombinationen av stigande skulder och att merparten av bolånetagarna har lån till rörlig ränta innebär att hushållen snabbt kan påverkas av stigande räntor och större prisfall på bostadsmarknaden, enligt Riksbanken.
Enligt Riksbanken behövs nu åtgärder som minskar den typiske svenskens "vilja eller förmåga att skuldsätta sig". Sådana åtgärder skulle kunna vara skattereformer som bidrar till en minskad prisökning av bostäder samt det skärpta amorteringskrav som Finansinspektionen lagt fram, och som Riksbanken stöder.
