– Vår gemensamma avsikt är tydlig, att upprätthålla sanktionerna tills att Minskavtalet är helt implementerat, sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk förra fredagen enligt Reuters.
Han konstaterade dock att det är allt svårare att upprätthålla samförstånd om sanktionerna bland unionens 28 medlemsländer. Situationen kompliceras av att en förlängning av sanktionerna i juni kräver ett godkännande ifrån samtliga medlemsländer.
Minskavtalet anger reglerna för den vapenvila som berör de stridande parterna i östra Ukraina – de proryska rebellerna och den ukrainska militären. Vapenvilan anses i stort ha respekterats med ett fåtal undantag.
– Vi kommer att göra en bedömning i juni. Vi bestämde oss för att inte jäkta. Vi vill inte ta ett förutfattat beslut, sade Frankrikes president Francois Hollande efter EU-mötet förra fredagen enligt Bloomberg.
Splittrar väst
Sanktionerna, som ursprungligen var tänkta att slå mot den ryska ekonomin, ifrågasätts allt mer i vissa EU-länder eftersom de även tros hota europeiska ekonomiska intressen. Frankrikes president Francois Hollande har tidigare sagt att det inte finns ett behov av ytterligare sanktioner. Tysklands finansminister, Sigmar Gabriel, säger å sin sida till tyska tidningen Bild am Sonntag att det vore ett misstag att "skapa politiskt och ekonomiskt kaos i Ryssland."
Hårdare tongångar hörs ifrån länderna i Baltikum, Storbritannien och Polen som manar till både fortsatta och utökade sanktioner. Länderna anses stå nära USA, som håller ett högre tonläge mot Ryssland än många av EU:s företrädare.
USA kan enligt Reuters stöta på patrull mot landets planer på att införa ytterligare sanktioner mot den ryska olje- och gassektorn. Ryssland är världens största energiproducent och förser en stor del av Europas gasbehov. Om Ryssland använder gasen som politiskt verktyg riskerar sanktionerna att slå tillbaka mot Europa.
– Om vi börjar att fingra på oljepriser så kommer Ryssland börja fingra på gaspriser, och det finns inte en chans att Europa går med på det, säger Carlos Pascual, tidigare diplomat i energifrågor på USA:s utrikesdepartement, till Reuters.
USA vapenskramlar
Från amerikanska företrädare och lagstiftare ifrån båda sidorna av det politiska spektrumet manas det till mer amerikansk inblandning i Ukraina. USA:s representanthuset klubbade i tisdags, med röstsiffrorna 348 mot 48, igenom en motion som manar Obama att skicka vapen till Ukraina.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel har sedan tidigare uttalat sitt motstånd mot liknande förslag.
– Framsteg i Ukraina kan inte uppnås med mer vapen, sade Merkel efter att ha återvänt ifrån fransk-tyskt fredsmäklande möte i Moskva i februari.
– Europas framtid ligger inte i konfrontation med Ryssland, vilket riskerar att förvärra situationen. Vi vill forma säkerhetsläget tillsammans med Ryssland, inte emot dem, fortsatte hon.
Enligt Tysklands ambassadör i USA, Peter Wittig, har Obama lovat att inte skicka vapen till Ukraina – åtminstone i nuläget.
– Det är viktigt att ge utrymme för de diplomatiska och politiska insatser som pågår, ska den amerikanska presidenten ha sagt trots påtryckningar för en hårdare hållning både utifrån och inifrån det egna partiet.
Nytt toppmöte
I juni möts Europeiska rådet för att avgöra sanktionernas framtid. Förespråkarna kommer till dess att behöva övertyga mer tveksamma länder som Italien, Cypern, Grekland, Österrike och Spanien. Ett godkännande av fortsatta sanktioner kräver ett konsensus bland de 28 medlemsländerna.
