Hala Sultan Tekke var en upp mot 50 hektar stor bronsåldersstad från tiden 1600-1150 f.Kr. som hade vidsträckta förbindelser som även inkluderade Sverige. Sedan 2010 har Peter Fischer, senior professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet, lett den svenska Cypernexpeditionens utgrävningar på plats under sju säsonger.
− Grävningen under maj och juni i år blev den mest framgångsrika. Vi upptäckte en äldre stadsdel från omkring 1250 f.Kr. och utanför staden en oerhört rik grav, en av de rikaste på Cypern från denna period, med tillhörande offergrop. Det faktum att vi har upptäckt ett gravfält från sen bronsålder är sensationellt eftersom man vid denna tid begravde de avlidna huvudsakligen inom bosättningen och ofta under golven i husen, säger Peter Fischer i ett pressmeddelande.
Området där graven påträffades är utsatt för erosion på grund av jordbruk. Innan grävningen genomfördes en så kallad geofysikalisk prospektering med hjälp av radar som indikerar vad som ligger under jordytan ner till 2 meters djup. Prospekteringen pekade på närmare 100 ”gropar”. Några av dessa ”hål i marken” visade sig vara brunnar, andra offergropar och – som i år – en grav.
− Brunnöppningar är vanligtvis 1 meter i diameter men här fanns en struktur med måtten 4 x 3 meter. Graven tycks vara en familjegrav för åtta barn i åldern 5–10 år och nio vuxna varav de äldste är omkring 40 år. Medellivslängden under denna tid var mycket lägre än idag , säger Peter Fischer.
I graven med tillhörande offergrop möttes arkeologerna av över hundra keramiska kärl och många guldfynd som inkluderar ett diadem, pärlor, örhängen och guldinfattade egyptiska skarabéer. Bland fynden fanns också ädelstenar och fem cylinderformade sigill, delvis lokalt tillverkade men även från Syrien och Mesopotamien. Ett annat fynd är en bronsdolk.
Av störst betydelse för arkeologerna var de mer än 140 kompletta keramiska kärl av vilka de flesta var prydda med målningar: scener där människor sitter i stridsvagnar dragna av två hästar och en kvinna med en vacker klänning. Det fanns även vaser med andra djurmotiv, till exempel fiskar, och religiösa symboler. Många av kärlen är importerade främst från Grekland och Kreta men även från Anatolien, det vill säga nuvarande Turkiet.
− Keramiken är mycket informativ för oss arkeologer. Det fanns till exempel högklassiska mykenska importer, alltså keramik från Grekland, som dateras till 1500-1400 f.Kr. Motivet av kvinnan, eventuellt en gudinna, är minoiskt, alltså från Kreta, men vasen är tillverkat i Grekland. På den tiden höll Kreta på att bli en grekisk ”koloni”, säger Peter Fischer.
Enligt Peter Fischer är målningen av kvinnans klänning oerhört avancerad och visar hur rika kvinnor klädde sig under denna tid. Motivet finns även på freskerna till exempel i Knossospalatset i Heraklion på Kreta. Andra fynd kommer från Egypten. Bland skarabéerna finns två som är guldinfattade, varav den ena med hieroglyfiska tecken som läses ”men-kheper-re”. Bredvid tecknen finns en farao avbildad. Därmed har arkeologerna den unika möjligheten att knyta det cirka 3500 år gamla fyndet till en historisk person. Inskriptionen hänvisar nämligen till Egyptens mäktigaste farao Thutmosis III (1479–1425 f.Kr.) under vilkens regeringstid Egypten var som störst: han hade erövrat Syrien och delar av Mesopotamien, nuvarande Irak.
− Dessutom fann vi evidens i staden för storskalig tillverkning och purpurfärgning av textilier. Dessa produkter användes i handelsutbytet med högkulturerna i Egypten, Anatolien, Levanten, Mesopotamien, Kreta och Grekland, vilket förklarar de rika importerade fynden.
Det som är mest intressant med fynden är dateringen: fynden är från 1500/1400 f.Kr., men än så länge har forskarna inte funnit staden från denna period utan endast gravfältet.
– Det måste ha varit en rik stad med tanke på den grav som vi fann i år. Men den ligger sannolikt närmare gravfältet inom ett område som ännu inte har undersökts, säger Peter Fischer.
