– Fler kommer att ta bilen även kortare sträckor som till skolan och matbutiken. Och kombinationen av minskad vardagsmotion och ökade föroreningar leder till sämre folkhälsa, säger KTH-forskare Erik Almlöf.
Tidigare forskning kring självkörande teknik har fokuserat på hur tekniken kan förverkligas, och på att den kommer att kunna underlätta jobbpendling.
– Vi kom istället fram till att det är fritidsresandet som påverkas allra mest av framtidens självkörande fordonstrafik. Det är självklart positivt att människor enklare kan resa till vänner eller fritidsaktiviteter, men det kan även ge negativa konsekvenser i samhället, säger forskarstuderande Erik Almlöf vid ITRL-labbet på KTH.
Enligt den aktuella studien är det särskilt boende i förorter och stadsnära kommuner som kan komma att välja den självkörande tekniken om den blir ett lättillgängligt färdmedel.
Och det är barn och ungdomar som i ökad utsträckning kommer att kunna välja att åka med självkörande fordon framför att gå eller cykla.
– Jag tror ingen vill ha en framtid där barnen exempelvis alltid väljer att enkelt åka med en självkörande bil till skolan eller kompisar istället för att cykla. Barn ska ges alla chanser att röra på sig, säger Erik Almlöf i ett utskick.
I skenet av forskningsstudiens resultat vill han uppmana politiker och beslutsfattare att prioritera en mer övergripande stadsplanering framför en fristående transportplanering.
– Vi måste som samhälle tänka över hur vi egentligen vill använda den självkörande tekniken. Vi kan inte förbjuda biltrafik, den har sin plats. Men gång- och cykeltrafik har också sin, och ger positiva bieffekter.
