I en rapport kommer Smer fram till att "osäkerhet kring tillgången till eftervård inte bör vara ett skäl att neka en person utan permanent uppehållstillstånd organtransplantation och annan livräddande vård".

Det viktigaste etiska argumentet är "alla människors lika värde", enligt det statliga rådet.

– Det lika människovärdet och behovet av vård är styrande prioriteringsprinciper inom den svenska hälso- och sjukvården. Dessa principer bör gälla för all vård som erbjuds i Sverige, utan diskriminering, säger Göran Collste, sakkunnig i Smer och professor emeritus i tillämpad etik, i ett uttalande.

Ett annat skäl för att inte väga in förutsättningarna för att få eftervård är att dessa är mycket svårbedömda, enligt Smer.

– Sådana bedömningar kommer inte att kunna leva upp till rimliga krav på patientsäkerhet när det handlar om beslut om liv och död. Beslut i ett sådant läge bör fattas till fördel för patienten, säger Kenneth Johansson, ordförande för Smer.

Ytterligare ett skäl är enligt rådet att det skulle strida mot läkaretiken att särbehandla patienter på basis av nationalitet, medborgarskap eller asylstatus.

Slutsatsen uppges få stöd i den utredning av rättsläget som Smer gjort. Enligt denna saknas det stöd i gällande rätt för att på förhand utesluta vissa behandlingar för personer utan permanent uppehållstillstånd. Organtransplantation och andra vårdinsatser som kräver tillgång till eftervård ryms inom begreppet vård som inte kan anstå, om utebliven eller fördröjd behandling bedöms kunna medföra allvarliga följder för patienten, som fara för patientens liv.