I januari skrev åtta universitetslärare i historia vid Uppsala och Linköpings universitet en debattartikel i Upsala Nya Tidning, där de varnade för att "en majoritet" av studenterna numera har problem med språket, och att de inte på egen hand är villiga att göra något åt sin situation genom självstudier.
"Man ser sig själv mer som kund än som student, och förväntar sig att 'skolan' ska leverera. Historiska samband som är komplicerade avfärdas som irrelevanta, föreläsare som fokuserar på fakta i stället för på ett underhållande framförande får omdömet 'mycket dålig föreläsning', och får studenten påpekat för sig att studieresultaten inte håller måttet händer det allt oftare att man anser sig kränkt", skrev universitetslärarna.
Ebba Lisberg Jensen är humanekolog och jobbar som universitetslektor och programkoordinator vid Malmö högskola. Hon säger till facktidningen Universitetsläraren att det inte handlar om invandrare eller dyslektiker som har svårt med språket, utan om att vanliga svenska högskolestudenter numera inte behärskar sitt eget modersmål. Resultaten är ofta dåliga trots högsta betyg från gymnasiet.
Enligt Ebba Lisberg Jensen har många studenter svårt att förstå frågor och enkla instruktioner. De känner inte till begrepp som "inledning", är ovana att använda citat och vet inte att en mening börjar med versal och avslutas med punkt.
Attityden hos studenterna har också förändrats. De känner sig kränkta om de får dåliga omdömen eller om lärarna inte hjälper dem med vardagliga bestyr, såsom att ordna busstidtabeller och annat. Även när studenterna lämnar in uppenbara hastverk kräver de uttalat positiv kritik från lärarna, enligt Ebba Lisberg Jensen.
Trots att svensk högskola kostar skattebetalarna mer än någonsin har emellertid universitetslärarna bara ett enda krav. Och det handlar inte om att obegåvade elever borde få svårare att komma in på högskolan i framtiden, utan om att de ska få mer skattepengar:
"Vi vädjar till landets beslutsfattare att tilldela svenskundervisningen de resurser som behövs. Dagens skolungdomar måste få ett fungerande språk", skriver de i Upsala Nya Tidning.
