Det började med att en indisk paleontolog blev anklagad för forskningsfusk efter att ha rapporterat fynd av kambriska fossil, alltså fynd som är mellan 488 och 542 miljoner år gamla.
– Han blev hudflängd i indiska medier eftersom att man ansåg att han hade fuskat med sitt material, att han hade saltat sina prover med fossil från andra håll, säger Stefan Bengtson, professor emeritus i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet, till Sveriges Radio.
Efter att den indiske kollegan bett honom om hjälp åkte Bengtsson till fältlokaliteterna i Chitrakoot i centrala Indien och skickade det material han hittade till Stockholm.
Fynden har identifierats som två typer av rödalger i unikt välbevarade sedimentära bergarter. Den ena typen är trådformad, den andra består av bulliga kolonier, och forskarna har kunnat se distinkta inre cellstrukturer och så kallade cellfontäner, som är typiska för rödalger.
– Det går inte att få ett hundraprocentigt bevis på så här gammalt material, eftersom det inte finns något DNA kvar, men karaktärerna överensstämmer mycket väl med hur rödalger ser ut och är byggda, säger Stefan Bengtson.
De tidigaste spåren av liv på jorden är åtminstone 3,5 miljarder år gamla. Men då handlar det om encelliga organismer utan cellkärna och andra organeller. Avancerade, så kallade eukaryota organismer uppträdde långt senare, och stora flercelliga organismer blev vanliga först för cirka 600 miljoner år sedan, nära gränsen till den geologiska tidsåldern fanerozoikum, som betyder ”det synliga livets tid”.
Sällsynta äldre fynd av flercelliga eukaryoter har förbryllat forskare, som med molekylärbiologiska och matematiska metoder försöker rekonstruera och datera livets träd. Redan de tidigare äldsta kända rödalgerna, 1,2 miljarder år gamla, har varit svåra att passa in. De här nya fynden, som är 400 miljoner år äldre och de överlägset äldsta växterna som någonsin hittats, pekar mot att de tidiga förgreningarna av livets träd behöver kalibreras om.
– Det ”synliga livets tid” började av allt att döma mycket tidigare än vi trott, säger Stefan Bengtson.
Rödalgerna ligger inbäddade i fossila mattor av cyanobakterier, så kallade stromatoliter, i 1,6 miljarder år gammal indisk fosforit. De trådformade algerna upptäcktes först, och när den dåvarande doktoranden Therese Sallstedt undersökte stromatoliterna hittade hon även andra, mer komplexa strukturer.
– Jag blev så exalterad att jag var tvungen att gå tre varv runt huset innan jag gick till min handledare för att berätta vad jag sett, säger hon.
Forskargruppen har kunnat titta inuti algerna med hjälp av synkrotronbaserad röntgentomografisk mikroskopi och bland annat sett regelbundet återkommande plattor i varje cell, som de tolkar som delar av kloroplaster, alltså de organeller inuti växtceller där fotosyntesen äger rum. De har också sett distinkta och regelbundna strukturer i mitten av varje cellvägg, vilket är typiskt för rödalger.
