– Det här är den bästa säkerhetspolitiska utredning som någonsin har gjorts! utbrast den uttalat Natolojale KD-politikern Micael Oscarsson upphetsat och drog snabbt slutsatsen att det inte längre finns några skäl alls för Sverige att inte gå med i den USA-ledda alliansen.
Försvarsminister Peter Hultqvist och utrikesminister Margot Wallström gick under en presskonferens ut med motsatta ståndpunkter: Regeringen överväger inte ett svenskt Natomedlemskap och Sverige ska fortfarande vara alliansfritt.
– När det gäller den militära alliansfriheten, den ändras för regeringens del inte av enskilda utredningar eller ett debattklimat där man kräver att man ska göra tvära kast, sade Hultqvist och fick medhåll av Wallström.
Teorin: Ryssland "lånar" Gotland
Svenska experter är idag överens om att Sverige självt inte utgör ett militärt mål för Ryssland så länge vi står utanför Nato. Men Försvarshögskolans tidigare rektor Karlis Neretnieks har offentliggjort en teori som går ut på att Ryssland kan få för sig att "låna" Gotland för att placera ut luftvärnsförband på ön i händelse av en militär konflikt med Nato i Baltikum.
– Asså jag menar, varför skulle ryssen avstå? säger Neretnieks när han ska förklara sannolikheten i sin analys.
I utredningen argumenterar Bringéus något mer kraftfullt för Neretnieks teori. Eftersom markbaserat luftvärn är svårare att hitta och slå ut än den ryska Östersjöflottans luftvärnsbestyckade örlogsfartyg tänker man sig att Ryssland, innan Kreml inleder tredje världskriget genom att angripa Baltikum, kan placera ut luftvärnsenheter på svensk mark i syfte att låta dem skjuta ned Natoplan som kommer till Baltstaternas undsättning.
"Ur rysk synvinkel har ett sådant framkantsagerande fördelen att Natos artikel 5 inte utlöses i konfliktförloppets inledande skede. Det vore därför ett mindre riskfyllt företag än själva huvudangreppet", heter det i utredningen.
Enligt utredningen kan Ryssland dessutom ha dubbla skäl att landstiga på Gotland. Dels som en möjlighet att föra fram egna system, dels för att förhindra att Gotland blir plattform för USA:s angrepp mot ryska enheter.
"I den senare delen kan det således bli frågan om en kapplöpning mellan angripare och försvarare", resonerar utredarna vidare.
Kärnvapen på agendan
Till skillnad från många aktörer i den allmänna Natodebatten tar utredningen öppet upp frågan om Sveriges möjligheter att agera mål för kärnvapenattacker och även landets förmåga att bidra som avfyrningsområde för amerikanska kärnvapenattacker mot Ryssland.
Utredningen konstaterar att oavsett vad övriga Nato-länder tycker så torde en insats med kärnvapen ytterst vara en fråga för USA:s president. Frankrike och Storbritanniens egna kärnvapen ingår nämligen inte i Natos krigsplanering. Man slår också hål på en vanlig myt om Nato, och konstaterar att ingenting hindrar att alliansen själv "kan vara först med att använda kärnvapen".
"En svensk Natoanslutning skulle innebära att Sverige omfattas av alliansens kärnvapendoktrin", konstaterar utredarna vidare. Även om en permanent "stationering" av kärnvapen inte anses sannolik i Sverige så innebär det att landet kommer att fungera som såväl möjligt avfyrningsområde för kärnvapen som mål för ryska kärnvapenattacker om ett kärnvapenkrig bryter ut.
I planeringen för ett Natoåtertagande av Baltikum menar utredningen att det redan i krigets inledningsskede inte kan uteslutas att Ryssland hotar med kärnvapen.
"När man på rysk sida uppfattar att Nato är på väg att återta Baltikum, går det inte att utesluta att Ryssland söker ett snabbt avgörande – vad som på rysk sida benämns de-eskalering – genom att hota med kärnvapen. Så långt i scenariot upphör givetvis förmågan att sluta sig till rationella handlingsmönster", skriver utredarna.
