Bara i Nederländerna beräknas man jobba mer än i Sverige, visar en uppskattning från Eurostat.
För EU som helhet var snittet 36 år under 2021, alltså mer än sex år mindre än i Sverige.
Länder med kortast förväntad tid i arbetslivet är Rumänien, Italien och Grekland, som tar emot stora lån och bidrag från norra EU för att klara försörjningen, medan kritiker menar att det är orättvist att de slipper jobba i samma utsträckning som sina finansiärer.
När krispaketet som förhandlades fram på EU:s toppmöte år 2020 visade sig innebära att medlemsstaterna gemensamt skulle ta lån på 750 miljarder euro, ungefär 7.700 miljarder svenska kronor, som sedan skulle fördelas i huvudsak till länderna som jobbar minst, väckte det ramaskri bland annat i Sverige. Regeringen var helt emot stödpaketet, men lät sig till sist köras över av EU.
"Stefan Löfven har satt Sverige i skuld för flera generationer framåt och tvingat oss ännu närmare det korrupta och demokratiskt illegitima EU", konstaterade företrädare för det EU-kritiska partiet AFS i en debattartikel i Fria Tider i samband med beslutet.
