– Det kan handla om alltifrån deras ledningssystem, sensorer, men också deras kritiska infrastruktur, säger försvarsstabschefen Carl-Johan Edström till SVT.

Förslaget finns i en ny rapport till regeringen om hur Sverige ska nå Natos så kallade förmågemål.

I underlaget slår Försvarsmakten fast att det militära hotet från Ryssland väntas fortsätta öka under de kommande åren.

– Vi bedömer att Ryssland inom de kommande 2–5 åren kan göra en ganska stor upprustning av sin militärmakt, säger Engström.

För att nå Natos förmågemål vill Försvarsmakten att Sverige skaffar långräckviddiga förmågor som kan slå mot mål på ryskt territorium. I rapporten beskrivs robotar som kan nå så långt som upp till cirka 200 mil.

– Då handlar det om långräckviddiga ballistiska robotar, eller kryssningsmissiler.

Scenariot är enligt Edström att Ryssland redan har angripit Nato och att artikel 5 utlösts. Då skulle den här typen av robotar kunna användas mot mål inne i Ryssland.

Försvarsmaktens rapport – som tidigare år kallats ”ÖB:s militära råd” – innehåller också andra prioriteringar. Bland annat vill man byta ut flottans minröjningsfartyg, som börjar bli ålderstigna.

Försvarsmakten pekar dessutom ut hur den del av upprustningen som ska gå till bredare försvarsrelaterade satsningar, 1,5 procent av BNP, bör användas. Tanken är att Sverige ska fungera som Natos basområde genom satsningar på energiförsörjning, infrastruktur för transporter, sjukvård och elektroniska kommunikationer.

– Det här är en totalförsvarsförmåga som stödjer de militära målen, säger Carl-Johan Edström till SVT.