Bostadsbubblan
Rikard Fröberg/CC-BY

Sveriges rikaste har tjänat 865 miljarder på bostadsbubblan i arbetsfri inkomst

Publicerad 19 oktober 2013 kl 12.32

Ekonomi.Bostadsbubblan skulle ha varit 30 procent lägre om vi haft färre regleringar av marknaden och dagens system har omfördelat 865 miljarder kronor från den fattigaste till den rikaste halvan av befolkningen. Det är några av slutsatserna i en debattartikel som nationalekonomerna Stefan Fölster, Daniel Jahnson och Jakob Lundberg har fått publicerad i Dagens Nyheter.

Gilla artikeln på Facebook

I debattartikeln som publicerades i september konstaterar ekonomerna att den sönderreglerade bostadsmarknaden gör att svensk fördelningspolitik blir meningslös och innebär en kraftig förskjutning av kapital från den fattigaste till den rikaste delen av befolkningen.

Debattartikeln bygger på en rapport från Reforminstitutet som visar att storleken på förmögenhetseffekterna varierar kraftigt mellan kommuner och mellan fattiga och rika. Konsekvenserna kan visa sig ödesdigra för den sociala rörligheten, hävdar rapporten.

I Reforminstitutets studie tjänar Finland som referensfall eftersom byggtakten där följt befolkningsutvecklingen i en takt som är normal för ett nordeuropeiskt land som varken försvårar byggandet i onödan eller har haft någon överdriven byggboom eller bostadsbubbla.

Om Sveriges bostadsbyggande hade följt Finlands sedan 1997 hade antalet nybyggda bostäder varit ungefär en halv miljon fler, enligt rapporten. Ekonomerna hävdar att detta skulle ha genererat en samhällsekonomisk vinst på 74 miljarder kronor beroende på hur konsumenter värderar bostäder. Därtill hade tillväxten förbättrats eftersom företag som vill expandera lättare hade kunnat få anställda att flytta dit de behövs.

Sveriges bostadsägare beräknas ha ökat sin förmögenhet med 972 miljarder kronor på grund av att byggandet inte har varit lika högt som i Finland. Av detta har 865 miljarder gått till den rikare halvan av befolkningen och 350 miljarder till den rikaste tiondelen.

Stockholm läns bostäder är värda 375 miljarder mer på grund av utbudsbegränsningen. Som en jämförelse var intäkterna från den nu avskaffade förmögenhetsskatten 6 miljarder kronor per år – och kanske ännu mindre när indirekta effekter beaktats.

Enligt rapporten är var tredje svensk nettoskuldsatt och har alltså större skulder än tillgångar – bostaden inräknad. I övrigt äger de 20 procent rikaste ungefär 80 av nettoförmögenheterna, inklusive bostäderna, i Sverige.


Plusinnehåll Du behöver vara prenumerant på Fria Tider Plus för att ta del av hela denna artikel. Redan kund? Logga in direkt. Annars kan du skapa ett konto via erbjudandet nedan.

Köp Fria Tider Plus: 1 krona per dag

Nyheter från förstasidan

Tucker blir kvar i rutan

Fox News: "Inte en fråga om rasism". Nu ångrar ADL sitt pris till Rupert Murdoch.0 

Ekonominyheter

Konkurserna minskar tredje månaden i rad

Stöd-ekonomin går som tåget.. I Skåne har antalet konkurser halverats i mars.0 

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Våld, skattepengar och extremism. Ska Moderaterna regera med SD-stöd måste de kapa banden till Expo.0 

Mer från Ekonomi

Småföretag betalar mest skatt i 189 av 204 kommuner

Beskattas hårdast och bidrar mest.. Storföretag står för den största delen i bara 15 kommuner.0 

Nyföretagandet har ökat under pandemin

73.687 nya företag under 2020.. Det är en ökning med 10 procent jämfört med föregående år.0 

Vetenskap

Var tionde får långtidscovid. Nya svenska studien.0 

Antidepressiva gör fiskar nervösa och fega. Ändrar sitt beteende på grund av läkemedel i vattnet.0 

Kultur

Sverige får ej tillbaka stulen bok. Förlorar mål i Nederländerna.0 

Samiska aktivisten: Svenskarna är ett "kolonialt folk". Anklagas för att ha "stulit" samernas land.0