USA:s kärnvapenbaser
Juliet-01 är en av fem amerikanska missilbaser utspridda över North Dakotas slättland.

Sviktande moral bland USA:s kärnvapenpersonal oroar

Publicerad 4 november 2014 kl 16.05

Utrikes. Kalla krigets slut i början av 1990-talet och de senaste 13 årens amerikanska era med ett "krig mot terrorismen" har gjort att USA:s kärnvapenbaser prioriterats ned. Utvecklingen oroar allt fler i USA då bristande underhåll och sjunkande moral bland de anställda kan få katastrofala följder för hela världen.

Dela artikeln

"Minuteman är inget vanligt vapen. Den verksamma änden av roboten kan bringa massförstörelse till andra sidan av jorden lika snabbt som du kan få en pizza levererad till din dörr", skrev den amerikanska nyhetsbyrån Associated Press i en artikel i somras.

De i det allmänna medvetandet nästan bortglömda kärnvapenbaserna har det senaste året blivit föremål för en allt mer intensiv granskning i amerikansk media. Så sent som under måndagen uppgav det amerikanska flygvapnet att man sparkat två kommendörer för deras "bristande ledarskap och dåliga uppförande" skriver AP, något som återigen för upp missilbasernas status på nyhetsagendan.

På missilbaser runt om i USA finns det sammanlagt 400 ständigt startklara interkontinentala ballistiska missiler av typen Minuteman III. Var och en med en kärnvapenladdning som är tjugo gånger så kraftfull som den atombomb som släpptes över Hiroshima i andra världskrigets slutskede.

Därför är det inte utan att det skapar viss oro när amerikansk media rapporterar om slitna stridsledningscentraler, rostande missilsilos och underhålls- och stödutrustning som inte fungerar. Och med brister i utrustningen brister även moralen hos dem som tar anställning på missilbaserna då även rekryteringen bland dessa genom åren prioriterats ned.

– En av orsakerna till den låga moralen är att kärnvapenstyrkorna upplevs som oviktiga, och de behandlas ofta öppet som just oviktiga, sade försvarskonsulten Michelle Spencer till AP i somras.

Försvarsanalytikern Robert Goldich förklarar det med att missilbaserna helt enkelt dragit det kortaste strået när personal och resurser fördelats inom den amerikanska krigsmakten.

– Jag tror ärligt talat inte att det är mer komplicerat än så, säger han och fortsätter:

– När det hände glömde folk bort hur oerhört noggrann man måste vara med att säkerställa kvaliteten när kärnvapen är inblandade.

Det ökande mediala fokuset på missilbaserna gjorde att försvarsminister Chuck Hagel i januari i år begärde en granskning av verksamheten. Detta efter uppgifter om oegentligheter bland de anställda på missilbaserna.

– Brister bland personalen inom detta vapenslag hotar att äventyra det förtroende som det amerikanska folket har för att vi håller våra kärnvapen trygga och säkra, sade Hagel i en kommentar då.

Minuteman III är en markbaserad kärnvapenbestyckad missil, den enda som USA har kvar i bruk, från 1970. Även om själva missilerna löpande underhålls och moderniseras är mycket av kringutrustningen fortfarande från 1960- och 70-talens Vietnamkrigsera.


Här får han plötsligt nog av PK-propagandan. "En vän till mig betalar numera beskyddarpengar för att sonen inte ska bli attackerad på väg till skolan."0 Plus

Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter

Arbetslösheten närmar sig 10 procent

Dystra siffrorna.. Nu räknas 559.000 personer som arbetslösa i Sverige.0 


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.