Det rör sig framför allt om sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsstöd till personer som enligt polisens bedömningar är aktiva i, eller kopplade till, kriminella nätverk.
– Det är häpnadsväckande och djupt provocerande, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) till TT.
Polisen definierar "kopplade" som personer som har samröre med aktiva i kriminella nätverk, till exempel genom att ha varit medmisstänkta med någon i ett nätverk eller genom underrättelseuppgifter som knyter dem till minst två kända gängkriminella. Enligt polisen deltar de flesta av de här personerna själva i brott, främst narkotikahandel men också genom olika tjänster åt gängen.
Försäkringskassan pekar i rapporten på typiska upplägg, som falska läkarintyg och skenseparationer där par skriver sig som separerade men fortsätter att bo ihop och på så sätt kan få högre ersättningar.
Regeringen hänvisar till den nya sekretessbrytande lagstiftning som träder i kraft i december och som ska göra det lättare för myndigheter att dela information om misstänkta bidragsbrott. Anna Tenje lyfter också arbetet mot falska läkarintyg samt skärpta sanktioner.
– Ska vi knäcka gängen måste vi strypa den här tillförseln av våra gemensamma skattemedel, säger hon.
Enligt regeringen betalas varje år mellan 15 och 20 miljarder kronor ut felaktigt från välfärdssystemen, och ungefär hälften bedöms vara bidragsbrott.
Försäkringskassans rapport lutar sig mot polisens lägesbild från 2024, då 62.000 personer bedömdes vara aktiva eller kopplade till kriminella nätverk. I den senaste lägesbilden talar polisen om 67.500 personer inom gängmiljön, varav 17.500 klassas som aktivt gängkriminella och resten som kopplade. Polisen betonar att man inte säkert kan säga om det blivit fler gängkriminella, utan att ökningen delvis beror på ändrade bedömningsmetoder.
