Adoptionsstatistiken för de 10 länder som står för närmare 95 procent av världens adoptioner visar tydligt att trenden med nedgångar gäller även internationellt.

År 2005 adopterades 40.981 barn till dessa länder. Motsvarande för 2018 var 7.751, vilket innebär en minskning på drygt 80 procent.

Nedåt i hemländerna
Minskningen speglas också i adoptionsstatistiken för de 20 större ursprungsländerna, däribland Kina, Sydkorea, Etiopien, Ryssland och Colombia. Med något undantag har antalet barn från ursprungsländerna minskat kraftigt mellan 2005 och 2018.

Under 2005 adopterades 40.004 barn från dessa länder. Motsvarande siffra för 2018 var 6.245, vilket innebär en minskning på knappt 85 procent.

Fritt fram för extremfeta
Utvecklingen beror enligt Statskontoret främst på att ofrivilligt barnlösa numera kan få statlig befruktning i ökad utsträckning, det vill säga insemination (med partners eller donators spermier) och IVF (provrörsbefruktning) som förbättrats succesivt.

De tekniska metoderna för detta har förbättrats och dessutom har reglerna lättats upp så att fler människor kan få denna typ av behandling än vad som tidigare ansågs lämpligt, enligt Statskontorets rapport.

I praktiken handlar det om att kvinnor som tidigare ansågs för feta för att klara en graviditet idag kan få statlig befruktning tack vare slappare regler, samt en ny lag som även ger ensamstående kvinnor och kvinnor som bytt kön rätt till statlig befruktning. Numera accepteras nämligen singelkvinnor med BMI upp till 35, det vill säga svår fetma, för statlig befruktning, vilket Statskontoret inte berättar i sin rapport men vilket däremot framgår på Karolinskas webbplats.