Slaget om kontanterna
Riksbanken har uppmätt en liten ökning av användningen av kontanter. Men utbudet av kontanttjänster fortsätter att minska.

Allt fler stör sig på kontantfritt

Publicerad 31 mars 2024 kl 14.01

Ekonomi. Användningen av kontanter ser ut att fortsatt minska – men allt fler stör sig på att butiker och andra vägrar att ta betalt kontant. Det visar en kartläggning från Riksbanken.

Dela artikeln

Riksbankens senaste undersökning om betalningsvanor visar faktiskt en liten ökning av användningen av kontanter – 10 procent uppgav att de har betalat med kontanter vid sitt senaste köp i butik 2023 jämfört med 8 procent 2022.

Andra data tyder dock på att användningen av kontanter istället fortsätter att minska, enligt myndigheten. En möjlig förklaring till ökningen är att privatpersoner under 2023 har använt kontantbuffertar som togs ut i samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Även om det är få som betalar med kontanter är det allt fler som stör sig på att användningen av kontanter minskar – 44 procent 2023 jämfört med 36 procent 2022 är "negativt inställda" till att kontanterna försvinner.

Också andelen som uppger att de inte skulle klara sig utan kontanter som samhället ser ut i dag har ökat jämfört med 2022.

"Detta kan vara en effekt av ökad krismedvetenhet till följd av kriget i Ukraina. Kontanternas funktion som en backup-lösning när kort och digitala betalsätt inte fungerar anges nämligen som en viktig anledning till att man inte skulle klara sig utan kontanter", skriver Riksbanken i sin rapport.

Dessutom lyfts behovet av att kunna betala kontant i vissa situationer, exempelvis till föreningar, i mindre butiker och på loppisar där säljaren inte har inlösenavtal med en bank och där det kanske inte ens finns någon organisation som kan ha ett bankkonto med Swish. Något som blir allt svårare att få tillgång till, på grund av reglerna om så kallad penningtvätt och finansiering av terrorism.

Några respondenter lyfter även fram att de har lättare att ha koll på sin ekonomi när de använder kontanter.

Äldre har i betydligt högre grad svårare att klara sig utan kontanter än yngre, enligt Riksbanken.

Än så länge har regeringen valt en tandlös linje mot bankerna i kontantfrågan. Visserligen har bankerna fått en skyldighet att ta emot företagens dagskassor, men i övrigt saknas mycket.

Bankerna har exempelvis ingen skyldighet att hjälpa sina kunder att betala räkningar med kontanter. I dag finns den tjänsten endast på 139 platser i landet, varav 113 är sparbankskontor.

Är man inte kund i en sparbank med kontanthantering kan man bara få hjälp att betala räkningar med kontanter på företagets ChangeGroups 26 kontor, som framför allt ligger i södra Sverige.

Bankerna är inte heller skyldiga att erbjuda lösningar så att privatpersoner kan sätta in kontanter på ett konto, enligt Riksbanken.

I januari tillsatte regeringen en utredning för att se över kontanternas framtid. Den ska vara klar redan i december och leds av Dennis Dioukarev, riksdagsledamot och ledamot i finansutskottet för Sverigedemokraterna.


Nyheter från förstasidan

Åkesson: Dags börja dra in medborgarskap för kriminella

Höjer tonläget efter mordet. "Medborgarskap har delats ut som om man fått det i cornflakes-paketet."0 

Ekonominyheter

Inflationen i Sverige sjunker ytterligare

KPI nu på 4,1 procent.. "Vissa varor är till och med billigare än vad de var under samma period förra året."0 


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.