Den 29-åriga fotomodellen och juriststudenten anmälde Göran Lambertz för våldtäkt.

Avgörande beviset som friade Lambertz

Publicerad 5 april 2021 kl 17.19

Inrikes. Nu framkommer nya detaljer om hur det gick till när förundersökningen om våldtäkt mot Göran Lambertz lades ned. Precis som i ett tidigare ärende hade kvinnan spelat in ljud i smyg på sin telefon, lämnat in klippta ljudfiler till polisen och fabriksåterställt telefonen dagen innan hon kontaktade myndigheterna. Men det som föranledde åklagarbeslutet att lägga ned förundersökningen var något annat.

Gilla artikeln på Facebook

I ett blogginlägg listar nu Lambertz flera uppgifter ur den nedlagda förundersökningen mot honom själv.

Kvinnan skickade flera ljudfiler till polisen men hävdade att de tillkommit därför att hon slagit på inspelning när hon började bli berusad, för att kunna gå tillbaka och minnas vad hon gjorde dagen innan. Men Lambertz menar att polisen redan här borde ha anat oråd, eftersom materialet var uppklippt i flera ljudfiler och kvinnan nyss hade fabriksåterställt sin telefon så att originalfilen inte gick att få fram.

"Varför spelade hon in våra samtal utan min vetskap? Varför kom hon på först långt efteråt att hon hade gjort det? Varför spelade hon in just det som hon spelade in? Eller spelade hon i själva verket in mer? Var är i så fall resten? Varför fabriksåterställde hon telefonen just efter att ha plockat ut ljudfilerna och innan polisen kunde tänkas vilja granska den? Är de meddelanden som finns kvar i telefonen efter återställningen fullständiga, eller har det skett någon 'redigering' där?, skriver Lambertz i bloggen.

Ingen av dessa frågor besvärade dock åklagaren eller tingsrättens domare, som häktade Göran Lambertz på sannolika skäl såsom misstänkt för våldtäkt. Under tiden i häktet skrev toppjuristen ett handskrivet utkast till en bok om våldtäktsanmälan och den fejkade bevisningen.

Det som slutligen ledde till att Lambertz friades var att det framkom motbevisning som närmast bortom rimligt tvivel visade att kvinnan ljög. Eftersom Sverige tillämpar omvänd bevisbörda i våldtäktsmål är detta normalt ett krav för att en man ska kunna frias om en kvinna anmäler honom för våldtäkt, så länge kvinnans berättelse inte är så orimlig att den anses sakna trovärdighet.

"Vad man till sist ändå gjorde, sedan jag hade suttit häktad en tid, det var att kolla meddelandena i [kvinnans] telefon. Och då såg man det: Det viktigaste hade hon raderat, det som visade att hon minsann inte alls var särskilt medvetslös vid den kritiska tidpunkten, natten till juldagen 2020", skriver Göran Lambertz i sin blogg.

Medan Lambertz satt häktad avslöjade denna tidning att kvinnan som anmält honom tidigare hade klippt bort samtycket ur en tidigare inspelning som hon lämnade in som bevis på att hon blivit våldtagen av en annan man. Även den gången gick tingsrätten på åklagarens linje och dömde mannen för våldtäkt, men han friades senare av hovrätten. Ledamöterna i Svea hovrätt vågade dock inte skriva att de misstänkte att kvinnan ljög, utan underströk istället att hon "är trovärdig" och friade formellt mannen av andra skäl än bristande trovärdighet.


Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter


Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.