Bloomberg har talat med Roger Josefsson, chefsekonom vid Danske Bank i Stockholm, som menar att den svenska regeringen inte på ett enkelt sätt kan minska bostadsbubblan utan att riskera ett nederlag i det kommande valet. Att det ändå åligger dem att ta sitt ansvar råder det dock inga tvivel om.
Politiker måste se till att bostadspriserna och framförallt utlåningen inte växer snabbare än människors inkomster, framförallt genom att gradvis och försiktigt fasa ut avdragsrätten för bolåneräntor och genom att införa ett amorteringskrav som gäller alla, säger han.
Bloomberg noterar vidare att bostadspriserna har ökat med 14 procent under det senaste året och att de mer än fördubblats sedan år 2 000. I Stockholm har prisutvecklingen varit ännu starkare och i somras valde den Internationella valutafonden (IMF) att utfärda en varning för att Anders Borgs prisökningar inte är hållbara i längden. IMF kräver att den svenska regeringen ska införa amorteringskrav för bolån och avskaffa avdragsrätten för bolåneräntor två krav som även Bostadskreditnämnden (BKN), EU-kommissionen och Danske Bank står bakom.
Bloomberg noterar att Sveriges finansminister Anders Borg, "vars regeringsallians halkar efter oppositionen i mätningarna inför valet 2014", har motsatt sig kraven från både IMF, EU och den egna expertmyndigheten. Enligt nyhetsbyrån förklarar Anders Borg sitt ställningstagande med att det finns "mer naturliga" (Bloombergs utplacering av citattecken) sätt att minska hushållens skuldsättning än de som IMF, EU och BKN kräver.
Den svenska bostadsmarknaden är övervärderad med upp till 25 procent sett till utvecklingen av lönenivåerna, enligt en analys som kreditinstitutet Standard & Poors experter Sean Cotten och Alexander Ekbom presenterade den 25 september i år. S&P:s experter menar att skillnaden mellan utvecklingen av bostadspriser och lönenivån måste kompenseras antingen med ett prisfall eller med kraftigt ökade löner.
Under den senaste tolvmånadersperioden, då bostadspriserna alltså steg med 14 procent i Sverige, ökade lönerna bara med 1,9 procent för arbetare och 1,5 procent för tjänstemän, skriver Bloomberg.
