Hittills har 24,2 miljarder skattekronor betalats ut och kostnaden väntas totalt bli 95 miljarder kronor, skriver DI.

Men vilka som får ta del av miljardregnet mörkas av Tillväxtverket, som anser att uppgifterna skyddas av sekretess.

"Det står inte klart att uppgift om vilka arbetsgivare som har ansökt om stöd vid korttidsarbete kan röjas utan att sådana arbetsgivare lider skada”, står det i Tillväxtverkets beslut om att neka insyn, enligt DI.

Reglerna omfattas därmed av ett omvänt skaderekvisit – den hårdaste formen av sekretess, där uppgiften bara får lämnas ut om det står klart att den inte leder till men för företaget. Som "men" räknas ironiskt nog även helt lagenliga och moraliskt riktiga åtgärder – såsom att en journalist kan avslöja bidragsfusk – då sekretessen gäller på fusket därför det skulle lida till "men" för det fuskande företaget om det avslöjades.

Enligt DI har varken regeringen eller riksdagspartierna någon annan ambition än att stödet ska hemlighållas, och en talesperson på finansdepartementet uppger för tidningen att det är ”den bedömning” som regeringen har gjort.